Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översatt av: Yoshi_Zero
Lumos
Lumos
HARRY POTTER OCH FÅNGEN FRÅN AZKABAN
Harry, Harry, Harry!
Öppna dörren!
- Farbror Vernon, jag skulle behöva din
underskrift på det här pappret.
- Vad är det för något?
- Inget, bara skolsaker.
- Kanske senare, om du uppför dig.
- Det gör jag om hon gör det.
- Är du är fortfarande här?
- Ja!
Säg inte "ja" med det otacksamma tonfallet.
Det var snällt av min bror att låta dig bo här.
Han skulle ha åkt raka vägen till
ett barnhem om han dumpats på min tröskel.
Är detta mitt lilla brorsbarn?
- Bär upp hennes väska, skynda dig!
- Okej!
Slicka mammas tallrik nu.
Duktig pojke.
- Kan jag fresta dig, Marge?
- Bara en liten. Maten var utsökt, Petunia.
Lite till!
Han ger mig alltid så lite.
Så ska det vara.
Vill du ha lite konjak?
Vad flinar du åt?
- Vart skickade ni pojken, Vernon?
- Till Sankt Brutus. Det är en
förstklassig institution hopplösa fall.
- Använder de käppen till
bestraffning på Sankt Brutus, pojk?
- Ja, jag blivit slagen flera gånger.
- Utmärkt.
Jag vill inte höra en *** nonsens om att man
inte ska straffa människor som förtjänar det.
Att han har blivit så här ska du
inte känna dig skyldig till.
Det beror på det dåliga blodet.
- Vad var det pojkens far gjorde?
- Han gjorde inget, han var arbetslös.
Han var säkert alkoholist också.
- Det är inte sant.
- Vad sa du?
- Min pappa var inte alkoholist.
Det är igen fara.
Jag har ett mycket fast grepp.
Jag tror att det är dags
för dig att gå och lägga dig.
Tyst, Vernon. Städa upp det här.
Det har inget med fadern
att göra det beror på modern, -
- man kan se det på hundar.
Om det är något fel på honan blir
det också något fel på valpen.
Håll tyst!
Lyssna på mig nu...
Vernon, Vernon...gör något!
Sluta.
Jag har dig, jag har dig.
- Våga inte.
- Ursäkta.
- Få tillbaka henne!
Få tillbaka henne nu!
- Nej! Hon fick vad hon förtjänade.
- Håll dig bort från mig.
- Du får inte trolla utanför skolan.
- Inte? Ska vi slå vad?
- De kommer inte att låta dig återvända nu.
- Du har ingenstans att gå.
- Det gör inget. Allt är bättre än här.
Välkommen ombord på nattbussen.
Nödhjälpstransport för vilsekomna
häxor eller trollkarlar.
Mitt namn är Stan Shunpike
Och jag är er konduktör ikväll.
- Vad gör du där nere?
- Jag trillade.
- Varför trillade du?
- Det var inte meningen.
- Hoppa på.
Eller ska vi titta på när gräset växer.
- Vad tittar du på?
- Inget.
- Kom nu då, hoppa in!
- Jag tar den här och du går in.
- Fortsätt gå.
- Kör!
- Kör nu Ernie!
Det kommer att bli en skumpig tur.
- Vad sa du att du hette?
- Det sa jag inte.
- Vart ska du?
- Till Diagongränden, det ligger i London.
- Hörde du det?
Diagongränden, det ligger i London.
- Diagongränden?
- Vad händer om någon mugglare ser oss?
- Mugglare? De ser väl inget.
De vet inte vad de ska titta efter.
De ser aldrig någonting.
Det är en gammal tant därframme.
10, 9, 8 -
- 7, 6, 5 -
- 4, 3, 3 och en halv, 2 -
- 1 och tre fjärdedelar -
- Kör!
- Vem är det? Den där mannen.
- Vem det är? Det är Sirius Black.
- Säg inte att du inte hört talas om Sirius Black.
Han är en mördare.
- Han blev inlåst i Azkaban.
- Hur lyckades han fly?
- Det är frågan.
- Han är den förste som gjort det.
- Han var anhängare till Du-vet-vem.
- Du har väl hört om honom?
- Ja.
- Honom har jag hört om.
Vi har ett problem där framme.
Det kommer närmare.
Den högra stannar bussen!
Akta huvudet.
Grabbar, det här gör rädslan större.
Ja, ja, nästan där, nästan där.
Diagongränden
Nästa stopp: Nocturne Gränden.
Mr Potter. Äntligen.
- Dags att åka.
- Ja, kör iväg.
Rum 11.
Hedwig!
Det är en klok fågel du har, mr Potter.
Hon anlände fem minuter före dig.
Som trolldomsminister är det min,
skyldighet att informera er mr Potter -
- att er farbrors syster tidigare ikväll,
hittades söder om Sheffield.
Departementet för upphävande
av oöverlagd magi har trollat tillbaka henne -
- kontrollerat att hon
fungerar och raderat hennes minne.
Hon kommer inte att ha något minne av händelsen.
Så var det med den
saken ingen skada skedd.
- Te?
- Nej, tack.
- Minister?
- Ja.
- Jag förstår inte.
- Förstår?
- Jag bröt mot lagen. Minderåriga
trollkarlar får inte använda magi hemma.
- Snälla Harry, ministeriet skickar inte folk
till Azkaban för att de blåst upp sina fastrar.
- Å andra sidan att bara åka iväg sådär
var med tanke på omständigheterna -
- väldigt oansvarigt.
- Vilka omständigheter?
- Vi har en mördare lös.
- Sirius Black menar du?
Men vad har han med mig att göra?
- Ingenting, såklart.
Du är i säkerhet och
det är det enda som betyder något.
Imorgon åker du tillbaka till Hogwarts.
Det här är dina nya skolböcker.
Jag tog mig friheten
att få dem hitskickade.
Tom visar dig till ditt rum.
Hedwig!
Under tiden du är här vore det bäst om du inte -
- vandrade iväg.
Monsterboken
Städning!
Jag kommer tillbaka senare.
- Jag varnar dig, Hermione!
- Ta bort det hemska djuret från Scabbers
annars ska jag förvandla det till en tekopp.
- Det är en katt, Ron.
Vad hade du väntat dig?
- Det ligger i hans natur.
- En katt, är det vad de sa till dig?
- Det ser mer ut som
en gris med hår om du frågar mig.
- Och det ska komma från dig
med din gamla illaluktande skoborste.
- Bem Crookshanks! Strunta i dem, pojken.
- Harry!
- Egypten! Hur är det där?
- Jättebra! *** gamla saker som mumier och
folkstammar, till och med Scabbers hade roligt.
- Visste du att egyptierna brukade föda upp katter?
- Ja, och så var de inte kloka.
- Du visar väl inte den där bilden igen?
- Jag har inte visat den för någon.
- Inte en själ. Bara städerskan, kocken och några till.
- Mrs Weasley, trevligt att träffas.
- Trevligt att träffa dig med.
- Har du allt du behöver?
- Ja.
- Alla böcker?
- Ja, allt är där uppe.
- Alla kläder?
- Allt finns där.
- Duktig pojke.
- Tack!
- Harry Potter!
- Mr Weasley!
- Kan vi prata lite!
- Javisst.
- Manny!
- Godmorgon, mr Weasley
- Ser du fram emot att börja skolan igen?
- Ja, det ska bli underbart.
Det finns de inom ministeriet som
starkt motsätter sig det jag ska berätta för dig.
Men jag tror att du behöver veta fakta.
Du är i fara.
Stor fara.
- Har det här med Sirius Black att göra?
- Vad vet du om Sirius Black?
- Bara att han har flytt från Azkaban.
- Vet du varför?
- För 13 år sedan när du stoppade...
- ...Voldemort?
- Säg inte hans namn.
- Förlåt.
När du stoppade Du-vet-vem.
Förlorade Black allt.
Men än i dag är han en trogen tjänare.
Och för honom är du den
ende som står i vägen för -
- att Du-vet-vem ska återvända till makten.
Det är därför han har flytt från Azkaban.
För att hitta dig.
- Och döda mig.
- Jag vill att du lovar mig att vad
du än hör så letar du inte efter Black.
- Varför skulle jag vilja
söka upp någon som vill döda mig?
- Ron! Ron!
För guds skull tappa honom inte.
- Jag menade inte att blåsa upp henne,
jag tappade kontrollen.
- Perfekt!
- Det var inte roligt.
Harry ska vara glad att han inte blev reglerad.
- Jag tror jag ska vara
glad att jag inte blev arresterad.
- Jag tycker fortfarande att det var perfekt.
- Kom, det är fullt överallt.
- Undrar vem det är?
- Professor R. J. Lupin.
- Vet du allt?
Hur kommer det sig att hon vet allt?
- Det står på väskan.
- Tror ni att han sover?
- Det verkar så.
Varför undrar du?
- Jag måste berätta något.
Låt mig se om jag förstått allt -
- Sirius Black har rymt
från Azkaban för att jaga dig?
- Ja.
- Men de kommer väl att fånga honom, -
- alla letar ju efter honom!?
- Visst! Det är bara det att ingen
någonsin har lyckats rymma från Azkaban tidigare -
- och han är en farlig mördare.
- Tack, Ron!
- Varför stannar vi?
Vi kan inte vara framme redan.
- Vad händer?
- Jag vet inte, tåget har kanske gått sönder.
Aj, det var min fot.
Det är något som rör sig där ute.
Harry, något händer.
Vad är det som händer?
Harry!
Harry!
- Harry, är du okej?
- Tack!
Här! Ät detta, det hjälper.
Det är ingen fara.
Det är choklad.
- Vad var det för något?
- Det var en Dementor.
En av vakterna vid Azkaban.
De sökte igenom tåget efter Sirius Black.
Om ni ursäktar mig så
ska jag prata lite med lokföraren.
Ät, så känner du dig bättre.
- Vad hände med mig?
- Plötsligt svimmade du.
Vi trodde att du fick något slags anfall.
- Ni då? Svimmade ni?
- Nej. Men det känns konstigt.
Som om jag aldrig ska bli glad igen.
- Någon skrek. En kvinna.
- Det var ingen som skrek.
Välkomna, välkomna till ett nytt år på Hogwarts!
Jag skulle vilja säga några ord innan vi blir alltför
upptagna av vår utomordentliga festmåltid.
Först vill jag välkomna Professor R. J. Lupin,
som ska undervisa er försvar mot svartkonster.
Lycka till professorn!
Det var därför han gav dig chokladen, Harry.
Potter, Potter!
Är det sant att du svimmade?
Svimmade du verkligen?
- Håll tyst, Malfoy.
- Hur fick han reda på det?
Glöm det.
Läraren som undervisat
om magiska djur i många år -
- har bestämt sig för att dra sig tillbaka
för att vårda sina kvarvarande lemmar.
Jag är glad att få presentera er nya lärare,
som inte är någon mindre än vår egen -
Rubeus Hagrid!
Tillsist vill jag på begäran
från Trolldomsministeriet nämna en sak.
Hogwarts kommer tills annat meddelas
vara värd för Dementorerna från Azkaban.
Tills dess att man får fast Sirius Black -
- kommer det att finnas
Dementorer vid ingångarna till området.
Trots att jag blivit övertygad om att deras närvaro
inte kommer störa vårt dagliga arbete -
- vill jag ändå be er att vara försiktiga.
Dementorer är inga kloka varelser.
De skiljer inte på den de jagar
och den som råkar komma i deras väg.
Därför varnar jag er alla,
ge dem ingen anledning att skada er.
Det ligger inte i en Dementors
natur att vara förlåtande.
Men glädje kan man
finna även i de mörkaste tider.
Om man bara kommer i håg att tända ljuset.
Fortuna major!
- Lyssna! Hon släpper inte in mig.
- Fortuna Major!
- Nej, nej, vänta. Titta här!
- Otroligt, med bara min röst.
- Fortuna Major!
- Ja, det är rätt. Gå in.
- Tack så mycket.
Hon kan inte ens sjunga.
- Bra gjort! Det är en apa!
- Vad är det där?
- Gör inte den där igen.
- Neville, testa en elefant.
- Din tur?
- Okej.
- Testa inte en av dem.
Välkomna mina barn.
I detta rum ska ni upptäcka
den ädla läran om spådomskonst.
I detta rum ska ni få se.
Jag är professor Trelawney och
tillsammans ska vi kasta oss in i framtiden.
Denna terminen ska vi koncentrera oss
på Tesimenti, konsten att läsa i teblad.
Ta koppen från den person som sitter mittemot.
Ni kommer få se att sanningen ligger
gömd precis som meningen i en bok -
- som väntar på att bli läst.
Först måste ni öppna era sinnen.
Skåda bortom...
- Vad är det här för skräp?
- Var kom du ifrån?
- Jag har varit här hela tiden.
- Du, mår din mormor bra?
- Det tror jag.
- Jag skulle inte vara så säker på det.
Ge mig koppen.
Utvidga era sinnen.
Din tid går fort
Är du bortom räddning?
Det tror jag att du är.
- Visst.
- Titta i koppen och berätta vad du ser.
Harry har något slags skevt kors -
- det betyder att du kommer
att möta prövningar och lidanden -
- och det där kan vara en sol,
det betyder lycka.
Du kommer att lida men vara glad för det.
- Ge mig koppen.
Min vän.
Du har Grymmen.
Grymmen?
- Flin?
- Vad är ett Flin?
- Inte ett flin, din idiot.
Grymmen.
Den jättelika spökhunden är
bland de värsta varslen.
Ett varsel...
...om död.
- Du tror väl inte att den där
Grymmen har något med Sirius Black att göra?
- Ska jag vara ärlig Ron så tycker
jag spådomskonst är ett ganska flummigt ämne.
- Läran om Forntida runskrift är
ett fascinerande ämne.
- Forntida runskrift?
Hur många ämnen studerar du egentligen?
- Några stycken.
- Detta är inte möjligt.
Forntida runskrift är samtidigt som spådomskonst
Då måste du vara på två lektioner samtidigt.
- Var inte dum, hur skulle någon
kunna vara på två lektioner samtidigt?
-"Låt era sinnen utvidga sig".
- "Använd ert inre öga för att skåda framtiden".
- Skynda er nu!
- Kom närmare.
- Inget prat nu om jag får be.
Jag har en riktig överraskning för er idag.
Följ mig.
Var tysta nu och ställ er därborta.
Slå upp era böcker på sidan 49.
- Hur ska det gå till?
- Ni smeker ryggen på dem så klart.
- Var inte en sån fegis, Longbottom.
- Jag är okej.
- Jag tycker de är roliga.
- Ja, jätteroliga, riktigt vitsiga.
- Den här skolan håller på att gå åt pipan.
Vänta bara tills min pappa får -
- höra att Dumbledore ska ha den
där grobianen som lärare.
Håll klaffen!
Dementor, Dementor!
- Strunta i dem.
- Är han inte vacker?
Säg hej till Vingfåle.
Hagrid!
Vad är det där för något?
- Detta är en Hippogriff.
Det första ni måste veta om
Hippogriffer är att de är stolta varelser.
De blir lätt förolämpade.
Vad ni gör så förnärma aldrig någon av dem.
Det kan mycket väl vara det sista ni gör.
Vem vill komma och säga hej?
Mycket bra Harry!
Mycket bra!
Kom nu.
Du måste låta honom ta det första steget.
Det är bara artigt.
Gå fram och buga sedan väntar
du och ser om han bugar för dig.
Om han gör det, kan du klappa honom.
Om inte...det kan vi ta senare.
Buga nu, djupt.
Backa undan Harry, backa undan nu!
Var stilla!
Bra gjort, Harry!
Här har du din belöning.
Du kan gå fram och klappa honom nu.
Kom igen, var inte blyg.
Långsamt.
Långsamt, långsamt.
Inte så snabbt.
Långsammare!
Långsammare.
Lugnt och försiktigt.
Låt honom komma till dig.
Försiktigt.
Ja!
Bra gjort, Harry!
Jag tror att han låter dig rida.
- Vad?
- Hoppa upp.
- Hagrid!
- Hoppas du gillar det.
Dra inte ut några fjädrar,
för det gillar han inte.
Bra gjort, Harry!
Bra gjort Vingfåle.
Men snälla!
Duktigt!
- Hur tycker du att jag klarar mig?
- Utmärkt, Professorn.
Du är säkert inte det minsta farlig, eller hur?
Malfoy...nej!
Iväg med dig!
Han har dödat mig!
Lugna ner dig, det är bara en skråma.
Hagrid! Han måste till sjukhuset.
Jag är lärare. Jag gör det.
Det här kommer du att ångra!
*** för idag!
Du och din dumma kyckling!
- Gör det mycket ont?
- Det kommer och går.
Jag hade tur. Några minuter till
och jag kunde förlorat armen.
Lyssna på honom, han brer verkligen på.
- Hagrid fick i alla fall inte sparken.
- Nej, men jag har hört att Dracos far är vansinnig.
Vi har inte sett slutet på detta än.
Han har blivit sedd!
Man har sett honom!
- Vem?
- Sirius Black!
- Inte långt härifrån.
- Ni tror väl inte att han kommer till Hogwarts.
Tror ni?
- Det finns dementorer vid alla ingångar.
- Han har redan smitit förbi dem en gång, -
- vad säger att han inte kan göra det igen?
- Det är sant. Black kan vara var som helst.
- De letar efter en nål i en höstack.
Visst är det spännande?
Vill någon gissa vad som finns därinne?
- Det är en boggart.
- Mycket bra, Tuner
- Kan någon berätta hur en boggart ser ut?
- Ingen vet. Den har en multi-form.
- När kom hon hit?
- Den kan anta vilken skepnad som helst och förvandla
sig till det som den tror skrämmer oss mest.
- Det är det som gör dem så...
- ...så skrämmande.
Som tur är finns det en enkel
besvärjelse som driver en boggart på flykt.
- Låt oss öva på den,
utan trollstavar är ni snälla.
- Säg efter mig.
- Riddikulus!
- Mycket bra!
Lite högre och tydligare.
- Lyssna nu.
- Riddikulus.
- Den här klassen är löjlig.
- Mycket bra!
Detta var tyvärr den lätta delen.
Enbart ordet räcker inte, förstår ni.
Det som verkligen gör *** på en boggart är skratt.
Ni måste få den att anta
en form som ni tycker är riktigt rolig.
Jag ska förklara..
Kan du hjälpa mig, Neville?
Kom nu, var inte blyg.
- Vad skrämmer dig mest?
- Professor Snape.
- Vad sa du?
- Professor Snape.
- Professor Snape, han skrämmer alla.
- Jag har förstått att du bor med din mormor.
- Ja, men jag vill inte att boggarten
ska förvandla sig till henne heller.
- Nej, det gör den inte. Jag vill att du ska
föreställa dig hennes kläder i ditt huvud.
- Hon har en röd handväska.
- Du behöver inte berätta.
Så länge du ser det kommer vi också att få se.
När jag öppnar
garderoben vill jag att du gör så här:
Föreställ dig Professor Snape
i din mormors kläder.
Kan du göra det?
Redo med trollstaven?
1, 2, 3.
Tänk, tänk.
- Riddikulus!
Bra gjort, Neville.
Ställ er på en rad.
Ställer er i kö.
Jag vill att alla ska
föreställa sig det ni är mest rädda för.
Och förvandla det till något roligt.
Nästa, Ron!
Koncentrera dig, var beredd.
Använd trollstaven när du är redo.
- Riddikulus.
Det var väldigt roligt.
Nästa.
Håll armen stadig.
- Riddikulus.
Underbart...
Nästa.
Nej.
- Riddikulus.
Det var allt för idag.
Samla ihop era böcker och gå tillbaka
till klassrummet så avslutar vi lektionen där.
Vi ska inte ha det för roligt.
Komihåg att de här besöken till
Hogsmede är ett privilegium.
Uppför ni er inte kommer privilegiet att dras in.
Är inte permissionslappen underskriven
får man inte besöka byn. Så är reglerna.
Alla som har tillåtelse följer med mig,
ni andra stannar här.
- Jag tänkte att om du skriver på lappen så kunde jag gå.
- En förälder eller förmyndare måste skriva på.
Jag är varken eller så det går inte.
- Jag är ledsen, Potter.
Det är allt jag har att säga.
- Glöm det. Vi ses senare.
- Professor, kan jag fråga en sak?
- Vill du veta varför jag hindrade
dig från att möta boggarten?
Jag trodde den
skulle ta Lord Voldemorts skepnad.
- Jag tänkte på Voldemort först -
- men sedan kom jag ihåg
kvällen på tåget, med Dementorn.
- Jag är imponerad.
Jag föreslår att det du
är mest rädd för är rädslan själv.
Innan jag svimmade hörde jag något,
en kvinna som skrek.
- En Dementor tvingar oss att
åter minnas våra hemskaste minnen.
Ur vår smärta kommer deras makt.
- Jag tror att det var min mor.
Natten hon blev mördad.
- Första gången jag såg dig
kände jag igen dig direkt.
Inte på ditt ärr utan på dina ögon.
De är din mors, Lilys.
Ja, jag kände henne.
Hon fanns där
för mig när ingen annan gjorde det.
Hon var inte bara en ovanligt begåvad häxa,
hon var också en omtänksam kvinna.
- Hon kunde se skönheten i en annan människa -
- och hon såg den även när
den personen inte såg det själv.
Din far, James han... -
- ...han hade en speciell talang för problem.
En talang han förde vidare till dig.
Du är mer lik dem än du är medveten om.
Ju äldre du blir desto
mer kommer du att inse hur mycket.
- Zonkos skämtartiklar är en
bra affär men inget slår Godisbaronen.
- Du måste försöka besöka Spökande stugan,
det är en av de mest hemsökta byggnaderna i England.
- Jag vet.
- Vad är det som händer?
- Det är säkert Neville som glömt lösenordet.
- Hallå!
- Där är du.
Släpp fram mig, ursäkta mig, jag är prefekt.
Gå iväg, ingen får gå in här
förrän rummen är genomsökta.
Den Tjocka damen är borta.
Det har hon förtjänat,
hon var en hemsk sångerska.
Det är inte roligt, Ron.
Håll er lugna, gå till era uppehållsrum.
Tysta! Rektorn är här.
- Ur vägen!
- Ni hörde, flytta på er.
Herr Filch, samla ihop spökena.
Säga att de ska leta efter den
Tjocka Damen i alla målningar på slottet.
Det behövs inga spöken, Tjocka Damen är där.
Se er för, inte så fort!
Lyssna, jag är prefekt.
Vem gjorde detta?
Han hade djävulens ögon.
Och en själ så stor som hans namn.
De är han...han som alla pratar om.
Han är här, någonstans i slottet,
Sirius Black!
Säkra slottet, Herr Filch.
Ni andra går till den stora salen.
Jag har sökt igenom Astronomitornet
och Uggleboet men det finns inget där.
- Tack!
- Tredjevåningen är också genomsökt.
- Utmärkt.
- Jag har sökt igenom fängelsehålorna
men hittade inga spår av Black där, -
- inte någon annastans i slottet heller.
- Jag väntade mig inte att
han skulle hålla sig kvar.
- Det är en anmärkningsvärd bedrift, tycker du inte?
- Att ta sig in på Hogwarts helt ensam och osedd.
- Det är ganska otroligt, ja.
- Har du någon teori om hur han kom in?
- Många, den ena mer osannolik än den andra.
- Kommer ni att jag innan terminsstarten,
där jag uttrycket farhågor för en Professor?
- Inte en enda Professor i detta slott
skulle hjälpa Sirius Black att komma in.
- Nu är jag övertygad om att slottet är
säkert och jag är villig att skicka -
- tillbaka studenterna till deras rum.
- Hur blir det med Potter, ska han varnas?
- Kanske, men nu låter vi honom sova.
För i drömmarna är vi i vår egen värld.
Vi kan simma i de djupaste vatten -
- eller flyga över de högsta molnen.
Slå upp sidan 394.
- Ursäkta mig, men var är professor Lupin?
- Det är inget du behöver bry dig om, eller hur!?
Jag kan säga att Professorn kan inte undervisa just nu.
Slå upp sidan 394.
Varulvar?
Men professorn, vi har precis börjat
med rödhuvor och hinkypunkar.
Vi skulle inte börjat med
detta förrän om flera veckor.
- Tystnad!
- När kom hon?
Såg du henne komma in?
Vem kan upplysa mig om skillnaden
mellan en animagus och en varulv?
Ingen?
Jag är besviken.
Professorn, en animagus är en trollkarl
som väljer att förvandla sig till ett djur -
- en varulv har inget val.
När han vid fullmåne förvandlas
minns han inte längre vem han är.
Han dödar sin bästa vän
om han kommer i hans väg.
Varulven lyssnar bara på
läten från sin egen art.
Tack, mr Malfoy.
Detta är andra gången du talar
utan att vara tillfrågad, fröken Granger.
Kan du inte hålla ordning på dig själv eller
är du stolt över att vara en besserwisser?
Han har en poäng där
5 poäng från Gryffindor.
För att ni inte lyssnade vill jag ha två rullar
pergament på mitt skrivbord på måndag -
- där ni beskriver hur man känner igen en varulv.
- Professorn, det är Quidditch imorgon.
- Då föreslår jag att ni är extra noga, mr Potter.
Att förlora en kroppsdel är ingen ursäkt!
Sidan 394.
Ordet varulv är en sammansättning
av det anglosaxiska ordet -
- var som betyder man, och ulv - Varulv.
Vilket betyder man och varg.
Det finns flera sätt att bli en varulv.
Arresto Momentum
Han ser lite blek ut.
Lite blek? Vad hade du väntat
dig han föll över 15 meter.
- Kom med till Astronomitornet så får vi se hur du ser ut.
- Antagligen bättre än han vanligtvis gör.
- Hur känner du dig?
- Jag mår fint.
- Du skrämde oss där.
- Vad hände?
- Du trillade av kvasten.
- Verkligen? Jag menade vem som vann?
- Ingen skyller på dig, Harry.
Dementorerna får inte komma in på området.
- Dumbledore var rasande, när han räddat
dig skickade han iväg dem direkt.
- Det är något mer du borde veta.
När du ramlade flög din
kvast in i Det piskande trädet.
- Jag är ledsen för din kvast.
Finns det ingen möjlighet att laga den?
- Nej. Professorn, varför
attackerar Dementorerna mig, -
- jag menar mer än alla andra?
- Dementorer är bland de vidrigaste
varelserna på jorden.
- De livnär sig på goda känslor eller ett glatt minne.
Tills personen inte har några goda minnen -
- kvar bara sina hemskaste upplevelser.
- Du är inte svag.
Dementorerna påverkar dig mer än andra eftersom det
finns riktigt hemska upplevelser i ditt förflutna.
Upplevelser som dina klasskamrater
inte ens kan föreställa sig.
Du har inget att skämmas över.
- Jag är rädd.
- Jag skulle betrakta dig som en tok om du inte var det.
- Jag behöver veta hur man kämpar mot dem.
Du kunde lära mig.
Du fick dementorn på tåget att försvinna.
- Det var bara en den kvällen.
- Men du fick den att försvinna.
- Jag kan inte säga att jag är någon expert.
Men eftersom dementorerna verkar ha -
- utvecklat ett särskilt intresse för dig
så borde jag kanske undervisa dig.
Men det får bli efter lovet för nu måste jag vila.
Kom nu.
Skynda er nu.
Sådär.
- Låt mig gå!
- Smart, Harry...
- ...men inte tillräckligt smart.
- Dessutom har vi en bättre väg.
- Jag försöker komma till Hogsmede.
- Vi vet!
- Oroa dig inte, vi ska få dig dit.
- Vi ska visa dig en snabbare väg.
- Om du är tyst.
- Skönt.
- Låt mig gå.
- Kom med de stora pojkarna, Harry.
- Vad gör ni?
- Vad är det här för skräp?
- Han säger: "- Vad är det för skräp?".
- Det där är hemligheten till vår framgång.
- Det är svårt att skiljas från det, tro mig.
- Men vi har beslutat att du
behöver den bättre än oss.
- Varsågod George.
- Jag svär högtidligt att jag
har nåt rackartyg i kikarn.
Måntand, Slingersvans, Tramptass och Tagghorn
presenterar med stolthet MARODÖRKARTAN
- Vi är skyldiga dem så mycket.
- Vänta lite...
...detta är Hogwarts.
Och det är...nej.
- Är det verkligen...?
- Dumbledore.
- I sitt rum.
- Vandrande, det gör han ofta.
- Så ni menar att denna kartan visar...
- ...alla.
- Alla.
- Var de är, vad de gör, varje minut av varje dag.
- Underbart. Var fick ni tag i den?
- Vi tog den från Filch kontor, såklart.
- Första året.
- Lyssna nu! Det finns
sju hemliga gångar i slottet.
Vi rekommenderar:
- Den här!
- Enögde Häxans puckel.
- Den tar dig rakt in i Godisbaronens källare.
- Det är bäst att du skyndar dig, Filch är på väg.
När du är klar, glöm inte att slå
lätt på den och säg "Färdig med fuffens".
Annars kan vem som helst läsa den.
Gott!
- Detta är den mest hemsökta byggnaden i England.
Sa jag det?
- Två gånger!
- Vill du gå lite närmare?
- Närmare Spökande Stugan?
- Nej, jag står bra här.
- Se vilka som är här.
- Tittar ni på ert drömhus?
Är gravutsikten vad ni vill ha?
Så kan er familj sova i ett rum.
- Håll tyst, Malfoy!
- Inte så vänligt.
Pojkar, jag tror det är dags att vi lär
honom att respektera sina överordnade.
- Jag hoppas att du inte menar dig själv.
- Hur vågar du prata med mig?
Smutsiga mugglarblod!
- Vem där?
- Stå inte bara där, gör något.
- Vad?
Vad är det med dig? Har du tappat fotfästet?
I väg!
Flytta er!
Vänta!
Harry
För sjutton Harry, det var inte roligt..
- De berättade aldrig
för mig om någon Marodörkarta.
- Harry ska inte behålla den,
han ska lämna den till professor McGonagall.
- Ska du inte?
- Säkert! Tillsammans med sin osynlighets mantel.
- Titta, där är Rosmerta. Ron beundrar henne.
- Det är inte sant.
- Professor McGonagall.
Tillåt mig, ministern.
- Rosmerta min kära, går affärerna bra?
- Det skulle gå mycket bättre om ministeriet -
- inte skickade dementorer till
mitt värdshus på kvällarna.
- Vi har...
- Vi har en mördare på rymmen.
- Sirius Black i Hogsmede?
Och varför skulle han vara här?
- Harry Potter.
- Harry Potter?
Kom!
Harry.
- Inga fler kvinnliga trollkarlar får komma in idag.
- Stäng den jäkla dörren.
- Så oförskämt.
- Tjockskallar!
- Jag är inte oförskämd.
- Vem kallar de tjockskalle?
Ingen kommer till ett
värdshus där de blir skrämda.
- Berätta nu vad allt det här handlar om.
För många år sedan när Harrys
föräldrar insåg att de var dödsdömda -
- gömde de sig.
Få visste var de var,
en som visste var Sirius Black.
Han berättade för Ni-vet-vem.
- Han inte bara ledde Ni-vet-vem till Potters den kvällen -
- han dödade också en av
deras vänner, Peter Pettigrew.
- Peter Pettigrew?
- En liten klumpig pojke som
alltid hängde efter Sirius Black.
- Jag kommer ihåg honom,
han släppte aldrig James och Sirius ur sikte.
- Vad hände med honom?
- Peter Pettigrew försökte varna Potters -
- och kunde ha klarat det om
han inte hade sprungit in i Sirius Black.
Ett finger var allt som blev kvar, inget mer.
- Sirius Black skadade inte Potters,
men han är orsaken till att de är döda.
- Och nu vill han slutföra det han påbörjade.
- Jag kan inte tro det.
- Det är inte det värsta.
- Vad kan vara värre?
- Sirius Black var, och är fortfarande...
...Harry Potters gudfar.
Ron, titta!
Ursäkta mig.