Tip:
Highlight text to annotate it
X
Hej då, gamle Shep.
Vi ses i himlen.
Här vilar min lilla kisse.
Inga mer jamanden och hårbollar.
Han levde bara i 25 dagar.
Men kostade mig 50 dollar.
Spot, en god vän. Vi älskar dig.
Biffer, Biffer,
en jäkligt bra sniffer
Fram till sin död,
gjorde han oss rikare
Spot, en god vän
Vi älskar dig
Jurtjyrkogården
Såld
Till salu
Har du kramat
din doktor idag?
- Äntligen framme.
- Ja.
Nå?
- Vad tycks?
- Det är underbart!
Jaså, du vaknar
och vill se vårt nya hem?
Kom hit.
Mamma! Pappa! Jag ser en stig.
Ellie, var försiktig!
Gör som mamma...
Mamma! Pappa! Det gör ont!
- Mamma, pappa, det gör ont!
- Är du okej?
- Det gör ont!
- Hjälp mig.
Är du okej?
Hej, Church.
Church.
Hon har bara skrapat knät.
- Jag vill inte ha det som svider.
- Var är Gage?
Nej, vännen. Inte på vägen.
- Jag fick tag på honom åt er.
- Tack så mycket.
- Tack. Jag heter Louis Creed.
- Jud Crandall.
Jag bor där borta.
Se upp för den vägen.
Lastbilarna kör fram och tillbaka
dygnet runt.
- Och vem är det här?
- Jag heter Ellen Creed.
Din pappa är den nya läkaren,
har jag hört.
Du kommer nog att bli glad
som en lärka här.
Är lärkor glada?
Mr Crandall, det går en stig där.
Vet ni vart den leder?
Ja, det är en bra historia,
och en bra promenad.
Jag ska ta med er dit
och berätta historien.
- När ni är hemmastadda.
- Toppen.
Jag måste byta på honom.
Trevligt att träffas.
- Detsamma.
- Kom, Ellie. Hjälp mig, du.
Huset har stått tomt länge.
Det är roligt
att se folk här igen.
Du skrämmer livet ur mig,
Church.
Kom.
Är det du, Doc?
Kom upp och ta en öl.
- Vill du ha ett glas?
- Nej.
Bra.
Herregud...
Det är verkligen en farlig väg.
Stigen din fru nämnde...
Vägen och lastbilarna är orsaken
till att den finns.
- Vart leder den?
- Djurkyrkogården.
- Djurkyrkogården?
- Det är den jäkla vägen.
Många djur stryker med.
Hundar och katter mest.
Min lilla flicka har en katt,
Winston Churchill.
Vi kallar honom Church.
Jag skulle kastrera honom.
Kastrerade katter smiter inte.
Om han springer över vägen
tar turen *** till sist.
Jag ska tänka på saken.
SkåI för din hälsa, Doc.
Och din.
- Jag måste gå nu, dr Creed.
- Okej, Missy.
- Hej, Missy.
- Jag tar med de här nästa gång.
Bra. Kan du komma på måndag?
Det måste vara bra
att vara gift med en läkare.
Jag önskar att jag hade en
med tanke på mitt magont.
Jag har nog inte sån tur.
Jag är ju inte gift med nån.
Hej då, Missy.
Mamma, pappa, kom! Nu går vi!
Vi kommer!
Är ni klara? Då går vi.
Här är det.
- Vad står det, mamma?
- Det står djurkyrkogård.
Det är felstavat,
men det är det som menas.
Vänta, Ellie!
Jag sa ju att det är en farlig väg.
Den har dödat många djur
och gjort många barn ledsna.
Men nåt bra har den lett till.
Det här stället.
Man kan inte plantera annat här
än lik.
Hur kan du kalla det "bra"?
En kyrkogård för djur
som dödats på vägen.
Den har skapats av ledsna barn.
De måste lära sig om döden
på nåt vis.
Varför?
Jag tar honom.
Titta, pappa! En guldfisk.
Just det, Ellie.
Alla här har inte dödats på vägen.
Inte de som dödades när jag var barn
i alla fall.
De blir äldre längre in
mot mitten. Svårare att läsa.
Missy Ellen, kom hit en stund.
Här begravde jag min hund Spot
när han dog av hög åIder 1924.
Vet du
vad en kyrkogård egentligen är?
Nja... det gör jag nog inte.
Det är en plats där de döda talar.
Nej... inte högt.
Stenarna och korsen talar.
Det är inget otäckt ställe, Ellie.
Det är en plats för vila och tal.
Kommer du ihåg det?
Ja, sir.
- Hej, raring.
- Pappa, tänk om Church dör.
Tänk om han dör
och hamnar på djurkyrkogården.
Church klarar sig, sötnos.
Nej, det gör han inte.
Inte till ***.
Till *** dör han,
eller hur?
Han lever säkert när du går
på high school. Det dröjer länge.
Det verkar inte länge.
Det verkar kort.
Jag skulle gärna låta Church bli 100.
Men det är inte jag som bestämmer.
Vem gör det?
Gud, antar jag.
Men han är inte Guds katt,
han är min.
Gud kan skaffa en egen
om han vill ha en. Inte min.
Inte min!
Äckligt!
Jag är rädd. Tänk om skolan här
inte är som i Chicago?
Jag är rädd och jag vill åka hem.
Det kommer att gå bra, Ellie.
Jag vill inte att Church
ska bli av med kulorna.
Herregud, var har du hört det?
Missy Dandridge.
Hon säger att det är en operation.
Vägen är betydligt farligare
än nån operation.
Church förändras inte.
Inte mycket i alla fall.
Vi behöver inte oroa oss för
att han blir överkörd.
- Church klarar sig.
- Lovar du?
Vela inte nu, Louis.
Lova henne.
Church klarar sig.
Jag lovar.
- Tack.
- Ingen orsak.
Om nåt händer medan han är sövd,
vilket inte är troligt,
men om nåt händer,
får du förklara det för henne.
Jag måste gå.
- Han ska bli av...
- Med kulorna, ja.
Tack för att du använde det uttrycket
och utökade min dotters ordförråd.
Ingen orsak.
- Hur är det med magvärken?
- Varken bättre eller sämre.
- Jag kan ta en *** på dig.
- Det går över. Det gör det alltid.
- Missy.
- Frun.
Är vi vänner, Doc?
Jag pussade dig!
Ha en bra första dag på skolan, Doc.
Hej då.
- Vad hände?
- Han blev påkörd!
- Akta huvudet!
- Håll försiktigt.
Dr Creed!
- Vad hände?
- Han blev påkörd.
- Dr Creed!
- Ta ut dem härifrån.
- Försiktigt.
- Ut allihop, tack.
Gå härifrån allihop!
Andningsblåsa. Hjärtmonitor.
Jag behöver en grov nåI.
Kalla på ambulans,
han måste till akuten.
- Det är ingen idé.
- Vi följer rutinerna. Snabba på!
Jag sa till Rachel:
"Inte ens en stukning idag. "
Jorden...
i en mans hjärta...
är stenigare...
Louis.
Hur vet du vad jag heter?
Jag...
kommer till dig.
Hur vet du vad jag heter?
Kom igen, Doc.
Vi har saker att göra.
Kom igen, Doc.
Tvinga mig inte att upprepa det.
Varför är du här?
Jag vill hjälpa dig, för... Louis!
Du försökte hjälpa mig.
- Vi går, Doc.
- Jag gillar inte den här drömmen.
Vem påstår att du drömmer?
Det här är platsen
där de döda talar.
Jag vill vakna. Det är allt.
Gå inte längre, Doc.
Hur mycket du än känner
att du måste gå,
gå inte till den platsen
där de döda vandrar.
Snälla...
Jag vill bara vakna. Det är allt.
Jag vill bara vakna. Det är allt.
Gränsen skulle inte överskridas.
Det är inte mitt fel att du dog.
Du var så gott som död
när du kom in.
Marken längre bort...
är sur.
Är du uppe, Doc?
Jag kommer.
Tack, syster.
Louis, det är inte rätt.
Jag vill inte att du ska vara ensam
i huset på Thanksgiving Day.
Det är en familjehögtid.
Det är därför du ska åka
med barnen, utan mig.
Din pappa betraktar mig inte
som en familjemedlem.
Men jag gör det.
Vi kommer att vara tillsammans mycket
när du kommer tillbaka.
Jag tror att vi har ett problem.
Jud. Vadå för problem?
Det ligger en död katt
på gräsmattan.
Jag tror att det kan vara
din dotters.
Ja. Det är Church.
Jag beklagar.
Det ser inte ut
som om han har lidit.
Ellie kommer att lida.
Här, ge mig den.
Vad tänker du göra med den?
Lägga honom i garaget.
Jag begraver honom i morgon.
Tänker du berätta för Ellie?
Jag ska tänka på saken ett tag.
Jag kanske bara säger att jag inte
har sett till kattjäkeln.
Jag vill inte förstöra hennes lov.
Och Rachels.
Det kanske finns ett bättre sätt.
Ska vi lägga honom utanför cirkeln,
eller ska vi börja på en ny?
Platsen vi ska till
är på andra sidan om den där.
Vi kan inte ta oss över den.
Vi bryter nacken av oss.
Nej, det gör vi inte.
Jag har gjort det några gånger.
Jag vet exakt var man ska gå.
Följ mig.
Gå försiktigt.
Titta inte ner. Och stanna inte.
Om du stannar ramlar du definitivt.
Stanna inte, och...
Titta inte ner. Okej.
- Är du okej?
- Ja.
Jag glömde mina glada tankar
för en liten stund.
Det är inte långt kvar.
Vad är det?
Det är bara en lom.
- Okej.
- Det är inte långt kvar.
Vi ska bara ner en bit.
- Nästan framme.
- Det säger du hela tiden.
Nu menar jag det.
Vad är det här för ställe?
Det var deras begravningsplats.
- Vilkas?
- Micmac-indianernas.
Jag tog med dig hit
för att begrava Ellens katt.
Varför i allsin dar då?
- Varför, Jud?
- Jag har mina skäl.
Jordlagret är tunt.
Du klarar det.
Jag sätter mig där borta
och tar en cigg.
Du måste göra det själv.
Man måste begrava sina egna.
När du talar med dem...
säg inte ett ord
om vad vi gjorde i natt.
Vad gjorde vi i natt?
Det vi gjorde, Louis,
är hemligt.
Kvinnor sägs ju vara bra på
att bevara hemligheter.
Men alla kvinnor kan berätta
att de aldrig har sett in
i en mans hjärta.
Jorden i en mans hjärta, Louis,
är stenigare.
Som jorden där uppe
på micmac-begravningsplatsen.
- Goldman.
- Hej, Dory. Det är Louis.
- Vill du prata med din dotter?
- Ja, det vore trevligt.
- Hej, pappa!
- Hej, gumman.
Hur är allt i Chicago?
Mormor och morfar har gett mig
en *** fina saker. Hur mår Church?
Saknar han mig?
Han mår säkert bra, Ellie.
Jag har inte sett honom i kväll.
Se till att du sätter honom
i källaren
så att han inte springer ut
pa vagen.
Ge honom en godnattpuss från mig.
Usch! Pussa sin egen katt.
- Vill du prata med Gage?
- Ja.
Hej, pappa. Jag älskar dig.
Hej, pappa. Jag älskar dig.
Herregud!
Mat, Church.
Mat.
Kom, Church. Ät nu.
Kom, Church.
Herregud... Det är inte sant.
Du stinker, Church.
Vänta ett tag...
Herregud, han grävde sig ut.
Jösses... Herregud!
Fan!
Jag försöker intala mig själv
att jag begravde honom levande.
Jag är ingen veterinär.
- Det var mörkt.
- Visst var det mörkt.
Men hans huvud rullade på halsen
som om det var fullt av kullager.
När vi flyttade honom,
var han fastfrusen.
Det lät som tejp
som revs loss från papper.
Levande varelser gör inte så.
Man slutar bara att smälta frosten
där man ligger
när man är död.
Jag tror att jag håller på
att bli galen.
Det var lumpsamlaren
som berättade om stället.
Han var halvmicmac-indian.
Han visste
vad min hund Spot betydde för mig.
Spot fastnade i taggtråd
och fick en infektion.
När han dog,
trodde jag att jag skulle dö.
Lumpsamlaren gjorde
samma sak för mig.
Men jag var inte ensam
när Spot kom hem.
Min mor var hos mig.
Man såg fortfarande
märkena efter taggtråden.
Jud, kom och hämta din hund!
Han stinker av marken
du begravde honom i.
Spot kom tillbaka.
Men han var aldrig
riktigt samma hund som innan.
När han dog en natt,
en andra gång,
begravde jag honom
på djurkyrkogården,
där hans kvarlevor vilar, som du såg.
En man vet inte alltid
varför han gör vissa saker.
Jag gjorde det för att din dotter
inte är redo för att hennes katt dör.
Med lite mer tid lär hon sig
vad döden innebär.
Då slutar det att göra ont,
och de glada minnena kommer.
Har nån nånsin begravt
en människa där uppe?
Herre Jesus, nej!
Vem skulle göra det?
Hur i helvete kom du in hit?
Ut!
Ut!
Hej då, Ellie. Gå försiktigt.
- Pappa!
- Hej, gumman. Kom.
Hej, pappa.
Pappa, mår Church bra?
Ja, jag antar det.
Han sov på farstubron
när jag åkte.
Jag drömde om honom.
Jag drömde att han blev påkörd
och att du och mr Crandall
begravde honom på djurkyrkogården.
- Det var väl en dum dröm?
- Mår han verkligen bra?
Ja.
- Hej, älskling.
- Vill du ta din son, Doc?
Du luktar illa.
Kan man bada en katt?
Man måste ta dem till en djur-
trimmare, och det är rätt dyrt.
Jag sparar min veckopeng
och betalar för det.
Church luktar illa.
Jag ordnar pengarna.
- Jag hatar lukten.
- Ja. Det gör jag med.
Jag är säker på att jag har cancer.
Jag klarar inte av smärtan. Förlåt.
Herren välsigne och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa
över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig
och give dig frid. Amen.
- Mår inte Rachel bra?
- Hon har influensa.
Hon ligger. Hon har kräkts
sen Missy Dandridge...
Det räcker, Ellie.
Stackars Missy. Jag vet inte varför
Gud tar nån som hon,
som borde ha haft
många år framför sig,
och låter en gammal gubbe
som jag leva.
Min far brukade säga:
Gud ser sanningen... men väntar.
- Hur mår din katt?
- Det är Ellies katt.
Nej. Det är din katt nu.
...kanske fler delfiner har strandat
längs Maines kust.
Forskarna vet inte varför.
- Hur är det, gumman?
- Tror du att Missy är i himlen?
Vill du prata om det?
- Är Missy i himlen, tror du?
- Jag vet inte.
Olika människor tror på
många olika saker.
En del tror på himlen och helvetet.
Andra tror att vi blir barn igen.
Andra tror att vi slocknar för gott.
Som en Ijuslåga i vinden.
Tror du det?
Nej, jag tror att vi lever vidare.
- Ja, jag tror på det.
- Du tror på det.
Ge mig en ***.
Jag hörde dig och Ellie förut.
Jag tänkte väl det.
Jag vet att du inte gillar ämnet.
Jag blev bara rädd.
Och du känner ju mig...
När jag blir rädd, blir jag defensiv.
Rädd för vad? Döden?
Rädd för vad? Döden?
- Min syster Zelda...
- Jag vet. Hon dog.
Ryggmärgshinneinflammation.
Hon var i det bakre sovrummet,
som en ful hemlighet.
Min syster dog i det bakre sovrummet
och det var vad hon var,
en ful hemlighet.
Jag matade henne ibland.
Jag hatade det, men jag gjorde det.
Vi ville att hon skulle dö.
Vi önskade att hon skulle dö.
Det var inte för att hon
inte skulle lida mer.
Det var för att vi
inte skulle lida mer.
För hon hade börjat
likna ett monster.
Till och med nu, vaknar jag ibland
och tänker: "Är Zelda död än?"
"Är hon det?"
Mina föräldrar var borta när hon dog.
Rachel!
Hon började...
Hon började få krampryckningar
och jag tänkte:
"Herregud, hon kvävs.
Zelda kvävs!"
"De kommer hem och säger
att jag mördade henne."
"De säger 'Du hatade henne, Rachel'."
Och det var sant.
"De säger 'Du ville se henne död'."
Och det var också sant.
Och sen dog hon.
Jag börja skrika. Jag rusade ut
ur huset och skrek: "Zelda är död!"
"Zelda är död!"
Grannarna kom ut och de såg...
De trodde att jag grät.
Men vet du?
Jag tror kanske...
att jag skrattade.
Jag respekterar dig för det.
Om jag behövde en till orsak att hata
dina föräldrar, så har jag en nu.
Du borde aldrig ha
lämnats ensam med henne.
Var var hennes sköterska?
De gick ut
och lämnade en åttaåring
med sin döende syster,
som förmodligen förlorat förståndet.
- Vart ska du?
- Hämta *** åt dig.
- Du vet att jag inte tar...
- I kväll gör du det.
Titta!
- Pappa flyger med drake!
- Titta, mamma!
- Där flyger den.
- Bra, Louis.
- Spring, pappa!
- Högre! Vi vill ha den högre.
- Louis, låt Gage hålla den.
- Kom, grabben.
- Du flyger den.
- Det är draken.
Gage flyger den. Förstår du?
- Får jag flyga den nu?
- Låt Gage flyga lite till.
- Vi klarde det.
- Vi klarade det.
Du flyger den. Sätt fart.
Sätt fart, grabben.
- Gage flyger den.
- Jag flyger den.
Den flyger högt.
Den slet sig från honom. Din idiot.
Jag tappade den.
- Pappa, får jag flyga den nu?
- Strax.
Jag vill flyga den.
- Pappa, det är min tur.
- Okej, ett ögonblick.
- Låt honom inte springa ut på vägen!
- Stoppa honom, Louis. Ta honom!
Stoppa honom!
Stoppa honom!
Nej!
Bedövningen började verka till ***.
Rachel sover.
Jag vill sova i mitt rum.
Jag kan inte sova med mamma.
Hon tar jämt täcket.
Ellie, vad har du där?
Vad har du där? Får jag se.
Får jag se.
Men så trevligt.
Du drar honom i vagnen.
Det gillade han säkert.
Jag tänker ha det här fotot
tills Gud låter Gage komma tillbaka.
- Gud gör inte såna saker.
- Han kan om han vill.
Jag måste se till att hans saker
finns kvar. Det är vad jag tror.
Jag har fotot,
och jag ska sitta i hans stol...
Ta hand om din lilla flicka.
Hon behöver dig.
Jag visste att nåt skulle hända,
jag sa det när ni gifte er.
"Det kommer bara att sluta med sorg
och elände." Nu ser du hur det gick.
Du kan ruttna i helvetet.
Var var du när han lekte på vägen?
Din jävel!
Din barnamördare!
Pappa!
Sluta!
Din jävel! Du har ingen rätt!
Vad är det med dig?
Det är din sons begravning.
Behärska dig!
God natt, Ellie.
God natt, pappa.
Pappa?
Gud kan ändra sig
om han vill, eller hur?
Om han verkligen vill?
Kan jag tro på det?
Ja, jag antar det.
God natt, Ellie.
Dra åt helsike, hårboll.
Jud, jag begravde min son idag.
Jag är trött.
Kan vi inte bara...
Du tänker tankar
som du borde undvika, Louis.
Jag tänker på att gå till sängs.
Jag har orsakat mer sorg
i ditt hjärta
än du borde ha i natt.
Jag kanske till och med är ansvarig
för din sons död.
Vad?
Jud, du är galen.
Du tänker väl inte
ta honom dit upp.
Du kan inte förneka
att du tänkt tanken.
Du frågade mig...
om nån nånsin hade begravt
en människa på micmac-området.
Jag ljög när jag sa nej.
Det har gjorts.
Det du har tänkt på har gjorts.
Det var en pojke från trakten.
Det var i slutet
av andra världskriget.
Han hette Timmy Baterman.
Han dog på väg hem
från andra världskriget.
Hans far Bill Baterman
tog det så hårt
att han begravde sin son där
innan han hade chansen
att ta reda på sanningen.
Jag nappar, Jud.
Vad är sanningen?
Att ibland är döden bättre.
Den person du begraver där uppe är
inte den person som kommer tillbaka.
Det ser ut som den personen,
men det är det inte.
För det som bor i marken
bortom djurkyrkogården...
är inte mänskligt alls.
Fyra eller fem dagar
efter Timmys begravning
såg Margie Washburn Timmy
gående längs vägen
mot Yorkies stall.
Vartefter tiden gick, såg fler
Timmy gående fram och tillbaka.
Men det var Margie
som kom till oss karlar
och sa att nåt måste göras.
Hon visste att det var en styggelse.
Vi män diskuterade det.
Vi åkte bort till Batermans hus
för att göra nåt.
På ett eller annat sätt.
Han måste brinna!
Du förstör huset!
Sluta! Timmy, sluta!
- Huset blir förstört.
- Försvinn.
Stick medan du kan, Bill!
- Hämta dunkarna!
- Vänta lite.
Han är ett monster, Bill!
Lämna oss i fred. Han är min son.
- Kom, Timmy, vi sticker!
- Älskar döden. Hatar livet.
Kom, min son.
Älskar döden! Hatar livet.
Ibland är döden bättre.
Indianerna visste det.
De slutade använda begravningsplatsen
och marken blev sur.
Tänk inte ens på det.
Platsen får makt över dig.
Platsen är ond.
Ibland är döden bättre.
Du förstår väl vad jag menar, Louis?
Du förstår väl?
Menar du att den där platsen
visste att Gage skulle dö?
Jag säger...
att platsen kan ha dödat Gage
för att jag visade dig dess makt.
Jag kan ha mördat din son, Louis!
Det kan vara början till
att reda ut allt med din familj.
Om inget gott
kommer från Gages död, tror jag...
- Jag vill inte åka till Chicago.
- Varför inte, älskling?
- Jag hade en otäck dröm i natt.
- Om vadå?
Om pappa... och Gage...
och nån som hette Paxcow.
Ni måste ge er iväg,
annars missar ni båten.
Jag är ledsen. Vad ska jag säga?
Jag tappade besinningen.
Vi tappade alla besinningen.
- Ta hand om mamma.
- Följ med oss, snälla!
Jag kommer om tre, fyra dar.
Snälla pappa. Jag är rädd.
- Allt kommer att ordna sig.
- Lovar du?
Jag lovar.
Kom, Ellie. Vi måste gå.
Det är fel.
Det som hände dig är fel.
Kom ihåg, Doc...
Gränsen...
skulle inte överskridas.
Marken är sur!
Om det inte fungerar...
Om han kommer tillbaka...
och han är som Jud sa
att Timmy Baterman var...
Då ser jag till
att han får somna in.
Och ingen behöver få veta nåt.
Rachel och Ellie
behöver aldrig få veta.
Mamma.
Mamma!
Raring, det var bara en mardröm.
Det var ingen dröm. Det var Paxcow!
Paxcow säger att pappa
tänker göra nåt väldigt hemskt.
Vem är Paxcow?
Är han nåt monster?
Han är ett spöke.
Men ett snällt spöke.
Han vill varna oss.
Han står pappa nära,
för de var tillsammans
när hans själ... läm... läm...
Jag minns inte!
Hör på. Det finns inga spöken.
Det finns inga spöken.
Sov nu och glöm de här grillerna.
Hör du det?
Du kan väl ringa i alla fall
och kolla att pappa mår bra?
Ja då.
- Paxcow? Det låter bekant.
- Pascow.
Sa hon Pascow?
Han försökte hjälpa mig
för pappa hjälpte honom
när hans själ läm... läm...
lämnade hans kropp.
Jag ska gräva upp dig.
Han är inte hemma.
Han har nog åkt och köpt
en hamburgare eller kyckling.
Du vet hur karlar är
när de är ensamma.
Jud, det är Rachel Creed.
Jag ringer från Chicago.
Chicago? Är Louis hos dig?
Nej. Vi stannar här ett tag.
Han behövde några dar
för att ordna upp allt.
- Jag undrade om han var hos dig.
- Nej.
Men om han kommer förbi,
kan jag be honom ringa.
- Det behövs inte. Jag kommer hem.
- Nej, Rachel.
- Gör inte det.
- Jag måste. Hej då.
Du har gjort det, din idiot.
Nu måste du göra det ogjort.
Det ordnar sig.
Jag lovar att det ordnar sig.
Jag kommer efter dig, Rachel.
Och den här gången...
ska jag ta dig.
Gage och jag...
kommer att ta dig.
För att du lät oss dö.
God kväll igen.
Vi har stark medvind,
och räknar med att anlända
till Boston enligt tidtabellen.
Tack och lov.
Ursäkta. Förlåt.
Ursäkta mig.
Gör inte så.
- Be dem vänta!
- Jag kan inte.
Okej, jag ringer piloten.
Jag stannar inte, Gage.
Jag tänker inte titta ner.
Tyvärr. Efterfrågan har varit stor.
Jag har inget.
Men Aries K, då?
Den med repan.
Jag har en Aries K.
Den är i dåligt skick,
det är en lång repa på sidan.
Jag tar den.
Okej. Kreditkort och körkort.
Ser du?
Det var bara inbillning.
- Vad gör jag nu?
- Det försöker stoppa dig.
Hör du mig?
Det försöker stoppa dig!
Är det nån där?
Kom tillbaka, Gage.
Kom tillbaka till oss.
Stanna!
- Hoppa in, bruden.
- Tack.
Åh, herre...
Vem är där?
Vi leker kurragömma.
Är det du som leker?
Kom fram!
Jag har nåt till dig.
Var kom du...?
Tack så mycket.
Ingen orsak.
Jag fick ju inga böter.
Jag hoppas
att allt ordnar sig för dig.
Jag stannar här.
Jag får inte följa med längre.
Jag är säker på att allt blir bra.
Inte jag.
Rachel!
Är du där uppe?
Rachel? Är det du?
Jag ska ta dig till sist, Rachel.
Jag ska bryta ryggen av dig,
så att du aldrig
tar dig ur sängen igen.
Aldrig tar dig ur sängen igen!
Aldrig tar dig ur sängen igen!
Aldrig tar dig ur sängen igen!
Jag har nåt till dig, mamma.
Jag har nåt till dig, mamma.
Jag har nåt till dig, mamma.
Herregud.
- Hej.
- Hej, Louis.
Det är Irwin. Jag vill bara kolla
att Rachel kom hem ordentligt.
- Är du där?
- Ja, jag är här.
- Kom hon hem ordentligt?
- Ja, hon mår bra.
Hämta henne så att Ellie
får prata med henne.
Ellie är väldigt orolig
över sin mamma.
Hon är nästan hysterisk.
- Rachel sover.
- Du borde nog väcka henne.
Ellie drömde
att hennes mamma var död.
Irwin, jag kan inte prata
med dig just nu.
Irwin, jag kan inte prata med dig nu!
Jag är hos Jud, pappa.
Vill du komma hit och leka med mig?
Först lekte jag med Jud.
Sen kom mamma
och då lekte jag med mamma.
Vill du leka, pappa?
Vi har jättekul.
Nu vill jag leka med dig.
Vad har du gjort?
Vad har du gjort?
Hej, Church.
Vill du ha mat, Church?
Bry dig inte om mig.
Ät medan du kan.
Just det.
Idag är det Thanksgiving Day
för katter.
Men bara...
om de kommer tillbaka från de döda.
Sätt igång. Ligg.
Spela död!
Dö!
Gage, vad har du gjort?
Skrämde jag dig?
Hej, pappa.
Nu vill jag leka med dig.
Okej, Gage.
Vi leker.
Pappa.
Kom hit.
Kom hit.
Det är orättvist.
Orättvist. Orättvist.
Jag är ledsen, Louis.
Jag är ledsen.
Men gör det inte värre.
Jag väntade för länge med Gage.
Med Rachel...
Det ska lyckas den här gången!
För hon dog nyss.
Hon dog alldeles nyss.
Nej! Snälla, Louis!
Nej!
Det ordnar sig, Rachel.
Jag lovar.
Jorden i en mans hjärta
är stenigare, Louis.
En man odlar det han kan,
sen sköter han om det.
För det man köper, äger man.
Och det man äger...
kommer alltid hem till en.
Älskling.
Ripped by:
SkyFury