Tip:
Highlight text to annotate it
X
–Far, skruva upp.
–Den här låten är sjuk.
I bemärkelsen spyframkallande.
–Mig och Rose vill höra den.
–"Rose och jag", Lissa.
En klämmig bit.
Lissa!
Lissa, vakna.
Du har en mardröm.
–Det var ingen dröm.
–Jag vet. Olyckan.
Förlåt. Inte nu igen. Ända sen
den natten. Jag kan inte vänja mig.
Att ha dig i mitt huvud är skumt.
Du borde veta att skumt
inte räcker för att beskriva oss.
Varför är du inte normal och drömmer
om heta nakna killar på enhörningar?
–Måste det vara enhöringar?
–Nej, det kan vara vattenskotrar...
Varför har du en läbbig affisch
med en f.d. president?
För att smälta in här i Oregano.
Vi är i Oregon.
Du är hopplös som människa.
Det är mindre än ett år sen
som vi flydde från akademin.
Två år sen olyckan. Stannar du
aldrig upp och tänker på allt?
Losers stoppar upp. Jag vill bara
hålla farten uppe och skydda dig.
Tror du
att akademin fortfarande jagar oss?
Absolut. Jag tror
att vi kan få plastikoperera oss.
–Nej, snälla du.
–Ja? Nej?
Så här? Gillar du det?
När var det sist som du...
–Jag är inte hungrig.
–Det säger du när du är hungrig.
Följ med till köket.
Jag fixar din älsklingsrätt.
–Är du säker på det här?
–Smaklig spis.
–Tack.
–Vad har man vänner till?
Är du svartsjuk? Vad glor du på?
–Har jag...
–Le. De tittar.
–Strigoier?
–Nej, väktare.
Håll dig nära, som vi övade.
Stick!
–Var du tvungen att skada dem?
–Tvungen att skada...? Varsågod.
Ta fram kartan, Gandhi.
Vi åker norrut till Kanada.
–Tog du med hårbollen?
–Jag kunde inte lämna honom.
–Ja, för fan!
–Rose...
Prinsessan Vasilisa Dragomir.
Jag heter Dimitri Belikov.
Jag ska ta tillbaka dig
till S:t Vladimir–akademin.
För att få med henne
måste du gå genom mig.
Som sagt. Skumt räcker inte
för att beskriva oss.
Min bästis Lissa är kunglig medlem
av det magiska gamla moroisläktet.
En moroi bär inte mantel, blir inte
fladdermus och sover inte i kista.
Dagsljus stör, men dödar dem inte.
De glittrar inte heller.
Men som de flesta varelser med
huggtänder lever moroier av blod.
Men de lever inte i evighet.
Därför behöver de oss.
Jag heter Rose Hathaway,
och är damphir som de andra.
Vi är väktarna.
Jag är bara halvmoroi
och kan käka burgare.
Damphirer viger sitt liv
åt att skydda moroier.
Moroierna kommer först.
Men inget är nånsin enkelt.
Handbojor?
Det döljer sig en komplimang här.
Så du kör oss till akademin.
Hur illa blir det? Ingenting?
Jag skyddade och gömde prinsessan
i ett helt år innan du hade tur.
–Grattis.
–Den talar.
Vad många molnijamärken du har.
Har du dödat sex strigoier?
Vi var rädda att möta en.
–Då hade vi inte haft detta samtal.
–Kallar du det här för samtal?
Exakt.
Vi är här. Öppna grinden.
Är det nån där?
Var är alla?
–Kom igen!
–Lissa!
Stanna i bilen.
Jag har den här. Stanna här.
Vad händer där ute?
Stanna här.
–Spiridon.
–Välkommen tillbaka, Dimitri.
Sen är det grupp nummer tre.
De onda vampyrerna: strigoierna.
Onda nattliga blodsugare
som bara en silverpåle kan döda.
Fem av våra bästa krävs
för att döda en av deras värsta.
Har du tur sliter de dig i bitar.
Men de kan göra dig till strigoi.
Strigoierna var mardrömsmonster.
Trots alla historier, varningar
och filmer hade jag aldrig mött en.
Jag sa åt dig att stanna i bilen.
– Vi är klara!
Och där låg det...
Hej då, Facebook. Hej då, iPhone 5.
Hej, S:t Vladimirs.
Det är inte bara en skola.
Det är ett annat universum. Moroier
och dhampirer från hela världen–
–pluggar historia, naturkunskap,
matte och allt annat trist.
Men runt timme 4 går vi dhampirer
iväg och lär oss lemlästa och döda.
Medan moroierna lär sig magi.
Vatten, jord...
...eld, luft.
Det är inte bara kosten
som gör moroier speciella.
Vissa är mer speciella än andra.
Vår regering får sina ledare
från tolv kungliga familjer.
Drottning Tatiana är högst upp.
Lissa är prinsessa, så det var en
skandal att hon lämnade akademin.
Att jag hjälpte henne var värre.
–Jäklar. Tillbaka på vampyrskolan.
–Tyst. Jag hatar v–ordet.
Ni lever inte av att dricka blod.
Jo, vänta, det är exakt det ni gör.
–Varför tog de hit oss mitt i natten?
–Klockan 1, efter femte timmen.
Aaron verkar ha försökt ersätta dig
med en miniversion.
–Gud, jag hatar high school.
–Rektor Kirova väntar på ers höghet.
Det är så exempellöst att jag
inte vet hur jag ska straffa er.
–Som Lissas väktare...
–Du är inte väktare!
Du är novis.
Du utlämnade Vasilisa åt strigoierna–
–som gärna hade dödat
eller förvandlat...
–Det var min idé att rymma.
–En utbildad väktare vet...
–Victor!
–Lissa!
Prins Dashkov, ni ser så...
Ja, mitt Sandovskysyndrom
har blivit värre.
Victor, vi ville inte oroa dig.
Rektor, de här flickorna
har gått igenom så mycket.
Som skolans studierektor
och Lissas fars äldste vän–
–ber jag er att vara barmhärtig.
Jag beklagar förlusten av dina
föräldrar och din bror André.
Men varför fly från en välbevakad
skola för moroier från hela världen?
Det är inte lätt att förklara.
Lissa kände sig mer hotad här
i er trygga miljö–
–än på utsidan som anonym tonåring.
Fascinerande.
Nu ger ni mig detaljer.
Var är ms Karp?
Hon borde vara här. Hon kanske
kan kasta lite ljus över situationen.
Ms Karp är inte kvar på skolan.
–Ge mig detaljer. Vad menar ni?
–Det är inte viktigt!
Vasilisa Dragomir tillhör
en av de tolv kungliga familjerna.
Hon är den sista i Dragomir–ätten.
Då min sjukdom gör
att Dashkov–familjen är ute ur leken–
–är Lissa en tänkbar tronarvinge.
Men du, Hathaway...
En dhampirflicka utestängd från
gemenskapen ute på civila gator–
–utan pengar eller personnummer?
Blodhora är ett så otäckt ord,
men jag är säker på–
–att moroimän på affärsresa betalar
dyrt för den särskilt söta smaken...
Rektor Kirova!
–De har bandet.
–Det...det är omöjligt.
Under min observationstid kunde
Rose se vad Lissa tänkte och kände.
–Ibland skilda från varandra.
–Vilken sällsynt och underbar gåva.
Men Rose Hathaway
är ändå vild, farlig...
–Trotsig, vulgär.
–Här är jag, hör ni. Här.
Med så få kvinnliga dhampirväktare
får vi inte mista en så lovande.
–Den duktiga nya väktaren har rätt.
–Vi är hemskt ledsna, rektorn.
Efter olyckan hade jag ingen
förälder att anförtro mig åt.
Rose och jag tog oss vatten över
huvudet. Två knasiga ungdomar.
Hathaway får stanna. Men inga
fritidsaktiviteter. Inga fester.
Inget umgänge.
Inget som ens påminner om nöjen.
Ta prinsessan till hennes gemak
och hitta ett städskåp åt...
Åh, Rose, det glömde jag nästan.
Ett telegram. Från mamma.
Kirova flippade ut och Lissa
räddade mig med tvång.
En typisk natt på S:t Vladimirs.
Det här stället väckte minnen.
Kom.
Före olyckan sa far att för
en moroi att inte välja en magi–
–är som att inte komma i puberteten.
Han sa också:
"Öva på dagen när din värld sover."
Nu gör vi lite magi. Perfekt.
Eld...och vatten.
Det där är min moroi.
–Lämna mig inte i luften.
–Du vet att jag hatar high–fives.
Klockan är över 11. Ni borde ligga.
Solen är inte nådig, ers höghet.
Jag fick aldrig beklaga sorgen
på begravningen, men jag...
...är så himla glad över
båda era makalösa tillfrisknanden.
Lugn, prinsessan.
Jag valde heller aldrig en magi.
Och se hur det gick för mig.
Ms Karp är inte alls som de
andra lärarna. Det är uppfriskande.
Det jag gillar mest med henne är
att hon inte är konstig eller läskig.
–Den är skadad.
–Den är dödens. Låt den ligga...
Det där var unikt.
Hej, Liss. Kul att se dig.
Hej, Aaron. Din nya tjej
utövar vattenmagi. Flott.
Jag beklagar. Mia blir svartsjuk.
–Men innerst inne är hon rar.
–Stick, ***! Han är min nu.
–Jätteinnerst inne.
–Hur är det att rasa till botten?
Vad ska du göra åt det?
Jag går till ett lugnt ställe och
deppar för att detta är mitt nya liv.
Alla dhampirnoviser, gå till nästa
träningsstation. Byt station.
Dimitri är en gud. Han spårade dem
till Oregon och kickade Roses röv.
Resten tuggade rektor Kirova upp.
Ni måste ha nåt roligare
att prata om än min röv.
–Dina tuttar?
–Sluta medan du lever, Mason.
Jag glömde den hemliga hälsningen.
–Du ska få för tuttrepliken.
–Du har ju inte tränat på ett år.
Du behövde ett år för att komma ikapp
det som jag föddes med.
–Förlåt, Rose. Hata mig inte.
–Jag hatar dig mer om du håller igen.
De har grejer i världen utanför:
Pinkberry, minitaquitos, roststrudel.
Åh nej. Inte det här nu igen.
Var inte rädd. Jag bits inte.
–Bara bokstavligen.
–Vad gör du här?
–Hit går jag för att komma bort.
–Det var mitt specialställe först.
Vad måste du komma bort från?
Vad vet du om smärta?
–Bröt du en nagel på tiaran?
–Efter en bilolycka...
–Du slapp lindrigt undan.
–Har du förlorat din familj?
Du vet att du pratar med Christian
Ozera? Föräldrarna blev strigoier.
När dina föräldrar dog hölls det
en fin begravning och alla grät.
När min mamma och pappa
blev infångade jublade alla.
Jag hatar det de valde att bli.
Men de var ändå mina föräldrar.
Strigoier kan inte stå på helig mark.
Är det därför du går till kyrkan?
–För att visa att du inte är omvänd?
–Gå bort från miffot!
Jag kanske gillar månskenet här.
Det är som på en annan planet.
Hur var det utanför akademin?
Det var lite läskigt.
Bara vi två där ute.
Men det var häftigt också.
Ingen visste vem jag var.
Det låter rätt häftigt.
Men hur fick ni tag på blod?
Det är inget man köper på 7–Eleven.
–Säg inget. Folk missuppfattar det.
–Du och Rose ensamma på resande fot.
–Jag har mina teorier.
–Berätta dem inte för dina vänner.
Jag har inga vänner att berätta för.
Sluta glo på varann så där slibbigt.
Hathaway! Skärpning!
Kamrat Belikov. De slet ut mig.
Kan vi ta det lite lugnt i dag?
–Kanske snacka lite teori innan...
–Visst, Rose, jag förstår.
Vad heter "vilket kräk!" på ryska?
–Gick du inte ens på gym där ute?
–Några spinningtimmar.
Hjälper lite mörbultning mig
att klara en strigoi?
Om du ser en strigoi, spring då.
Ge mig tio Idioten.
Här kör vi med positiv förstärkning.
Rose, ert band är speciellt.
Du är perfekt att skydda Vasilisa.
Men vill du vara med henne
måste du vara beredd på allt.
–Du ser ut som jag känner mig.
–Jag ser ut som jag känner mig.
Hur går det med att stanna
under radarn, ers höghet?
Om du behöver en axel att gråta ut
mot, ta min. Inte Christian Ozeras.
–Vem sa det till dig?
–Jag var typ där.
–Inte nu igen. Det är vidrigt.
–Det var min längsta hittills.
Kan du inte stänga av det?
Har du sett mig gå på toa?
Nej, men det ser jag fram emot.
Inte konstigt att jag är så vresig.
Jag är utsvulten.
Och nu den obligatoriska
matsalsscenen. Typ.
Har du undrat vad som hände
med din vampyrbesatta vän?
Det mänskliga matningsprogrammet.
Människor som villigt ger sitt blod.
Jag har inte saknat det.
Ingen matare kommer mot sin vilja.
Ja, de används i bara ett år
och deras minne raderas efteråt.
–Helt normalt.
–Tyck inte för synd om dem.
Den bitna får ju faktiskt också ut
nåt av det. Där är Norrine! Här.
–Hur är det?
–Bra.
Rose... Kom och håll
en orkeslös man sällskap.
Det säger du för att jag inte
ska slå dig i femkortspoker.
Medan ni var borta,
kom Lissa närmare att välja magi?
Det finns inte många ställen
att utöva magi på i Portland.
När jag nämnde ms Karp i går,
varför såg ni alla helt chockade ut?
Karp har alltid varit ett par
korpuskler från en hel pulsåder.
Ingen dhampir skyddade henne.
Du har ditt speciella band
med Lissa–
–men det gör bara er flykt värre.
Jag står på din sida, Rose.
Men i vår värld är monstren äkta.
Jag är skärrad. Jag var där i går när
strigoien anföll. Jag gick i baklås.
Var inte så hård mot dig själv.
Varför...
Din livsuppgift är att skydda Lissa.
Men kan du då och då
kolla min Natalie också?
Hon är en knäppskalle,
men jag älskar henne.
Hon avgudar sin far
och gör allt för dig.
–Jag måste gå till henne.
–Hej.
–Har jag nåt...
–Bara tjocktants–andedräkt.
–Känner du ens dina matare?
–Norrine är nyskild.
–Hon skriver Twilight–fanfiction.
–Har du läst nåt av det?
Rose, prinsessan Vasilisa! Jag fick
säga Lissa, säg till om jag inte får.
Vid S:t Vlads själ, så mycket
har hänt. Men störst var er flykt.
Sheila Flight och Bruce Bugsburger
har gjort ***.
Tess och Jackson blev osäkra
på varann och startade ett rykte...
Tar du skvallerönskningar?
Är Mia Remaldi där borta ny?
Ny frisyr, nya huggtänder.
Nu hänger hon med de kungliga.
–Rose Hathaway, vad gör du här?
–En tjej får väl ha religiösa behov?
Gå in nu.
På tal om fritidsnöjen jag saknat.
Är det Jesse? Het blev hetare.
–Jesse är ännu allas våta dröm.
–Han har hemsk personlighet.
Har Jesse en personlighet?
Döm inte boken efter innehållet.
Du vet att vi är i en kyrka, va?
Om vi bara kunde fixa
en dubbeldejt med Ray.
Det finns inavel bland er kungliga.
Ray är beviset.
Ray kan inte visa sina känslor.
När en kille kastar sand
i en tjejs ansikte betyder det...
Glöm det.
–Din vän är korkad.
–Byt inte samtalsämne.
Du – jag. Du och jag.
–Har du inte en tjej?
–Förmodligen.
–Du är stygg.
–Vad är så styggt med stygg?
Inte ens en kyrkas väggar kan
skydda äkta syndare mot blixtar.
Håll en plats åt mig på dhampirsidan.
Mason älskar dig. Varför kan du inte
dejta en charmig kille som han?
Ja, om jag bara kunde ge Mason
Jesses kropp. Gud kan vara grym.
Det är sant.
Kom nu.
Att följa Guds väg är aldrig lätt.
S:t Vladimir hade också svårt
att styra och förstå sina krafter.
Men han var bunden till en öm dhampir
som visste hur han kände och tänkte.
Skuggkyssta Anna.
Skuggkyssta Rose, du är bunden
till Lissa och måste hjälpa henne.
STICK ELLER DÖ
–Varför skrattar ni? Skrev du det?
–Du såg mig i kyrkan, dhampir.
–Får jag veta att du är inblandad...
–Vad gör du då? Du får inte gå ut.
Andas fel och du är ute på gatan
och gör amatörblodhorporr.
Det var nog med skojigheter för
en söndagkväll. Gå till era sovsalar.
Kungliga fritidsrummet. Vid tolv.
Jag har ångrat mig, jag blir stygg.
Vi moroier flammar inte upp
som strigoier, men dagsljus svider.
Stackars liten.
Hade ni jobb där ute?
En iPhone då? Vad är en hashtag?
Tyst nu.
–Ptroo, pållen! Vad gör du?
–Ett bett under hångel är bäst.
Sluta!
–Jag ser att du har gjort det förut.
–Killar får inte förnedra mig.
Inte en kille, så klart. Lissa.
Vi har alla undrat hur hon åt.
–När man väl smakat huggtand...
–Dagtidsfraternisering. Förbjudet.
Lugn!
–Igen, Jesse? Tillbaka till ditt rum!
–Vad?
Lissa, vad gör du?
–Rose?
–Lissa är illa ute.
Jag hörde ett ljud.
Det var så mycket blod.
Det börjar igen, va?
Jag försökte väcka liv i den,
men det var för sent.
Kom hit och trösta henne, tönt.
– Det kommer att ordna sig.
–Vad fan gör Kirova?
–Hon ger Vasilisa lugnande.
Vi utökar hennes väktarstyrka.
Vår säkerhet skyddar mot strigoier,
inte mot tonårsmobbning.
Tror du att det bara är mobbning?
Förlåt. Tack för att du inte sa nåt
till Kirova om...
Det var dumt av mig att tro
att du stod över tonårstrams.
Solljuset... Det är skönt.
Jag saknar det.
Dumma vampyrtidtabell.
De små offer vi gör.
Och de stora?
Mitt tonårstrams var det förflutna.
Det var för en timme sen.
Är du mogen och ansvarsfull nu?
Jag vill och måste vara det.
Lär mig nåt annat än att springa.
Jag kan fly.
Nästa gång lär du mig slåss.
Tysta nu.
Vi fortsätter där vi slutade.
Efter tribunalerna i Rumänien...
Mia!
Du brukar vara mycket bättre på att
skicka lappar. Har du en dålig dag?
Nej, mr Meisner.
Läs inte lappen högt, jag ber er.
"Dramaprinsessan dödade
säkert själv räven"–
–"för att distrahera skolan
från hennes riktiga hemlighet."
Ni är ett naivt redskap för
att sprida Mias elaka propaganda.
–Kallar du mig naiv?
–Annars gör jag det.
Nu är jag nyfiken.
"Lissa överlevde där ute
för att Rose var hennes matsäck."
Tystnad! Dhampyr/moroi–tuggande
är en allvarlig anklagelse.
Jag ska låtsas att jag aldrig
har läst det här. Slå upp sidan 3.
Ni glömde det bästa. Det om mig och
Jesse och dhampslynan i går kväll.
–Va?
–Sanningen svider, blodhora.
Christian, sluta!
Gå till rektor Kirova, mr Ozera.
Ner i korridoren till vänster.
Som om jag inte skulle hitta...!
–Lissa, vänta.
–Inte här inför alla.
–Vad var det? Eldmagi på lektionen?
–Kärleksgnabb.
–Rose, jag blöder för dig.
–Nej, det är Rose som blöder.
Du kan inte klå upp alla
som vi är ovänner med.
Jesse och jag hånglade knappt.
Och Ray var inte ens där.
Tonårskillar är klena
och svettiga griskultingar.
Jag pratar om oss. Hur fick de veta
det om matningen? När Jesse...
Nej, absolut inte.
Men han typ misstänkte.
Låt mig gå förklara...
–Är det sant?
–Var mer detaljerad.
–Jesse och Ray. Med huggtänder.
–Absolut inte.
Jo, Jesse och jag hånglade lite.
–Ingen rök utan eld.
–Säg inte eld.
Ni tjejer kastar er över alla töntar
som råkar vara moroi och kunglig.
Jag hinner inte
hantera dina känslor nu.
Kom igen, Lissa–synen,
var är du när jag behöver dig?
Du borde tacka mig.
Det krävdes nåt episkt–
–för att få bort blodhorandet
från vampyrakademins förstasida.
Säg inte "vampyrakademin".
Det låter... Du satte eld på nån.
Såg du brännmärken på honom?
Den som dödade räven känner hettan.
–Är det här ridderligt enligt dig?
–Du slängde inte tillbaka håret.
Hon flörtar.
Om vi använder vår magi som vapen–
–och inte bara i klassrummen
så kan inte strigoierna döda oss.
–Jo, men reglerna förbjuder oss.
–Jag har sett dig luta huvudet.
–Jag vet inte vad du menar.
–Tvång var väl ett måste där ute.
Du får inte känna till
alla mina hemligheter...än.
Drottning Tatiana?
Hoppas att jag inte chockade er.
Ibland vaknar er drottning
med behovet att se sina älsklingar.
Var är Vasilisa?
Vasilisa Dragomir?
Var snäll och kom fram
och låt mig få se prinsessan.
Varje dag sörjer vi förlusten
av dina föräldrar och din bror.
Namnet Dragomir står för
de bästa moroi–egenskaperna.
Men du, Vasilisa Dragomir,
den sista i Dragomirätten...
Om du är vår framtid
så är jag inte imponerad.
Makten som kungligt blod ger
måste användas ansvarsfullt.
Men du ger oss döda djur, blodlekar
och du flyr till Oregon. Skamligt!
–Drottning Tatiana...
–Inte nu, kära du.
Men jag är helt övertygad om–
–att vår kära Vasilisa
kommer att vända på utvecklingen.
Låt oss nu gå till bankettsalen.
Min far hade aldrig gjort nåt sånt.
Efter Lissas pärs
hånas hon av bidrottningen.
Menar du inte bitchdrottning?
Man säger inte så till Lissa.
Så mycket för dygnetruntväktare.
Lissa? Herregud.
OM DU STANNAR
TAG DIG I ACKT
Vem gör så här? Varför?
Gå till väggen, Nat, få höra nu.
–Det är färskt och moroiskt.
–Kan du säga om det är kungligt?
Du slickar på väggen.
–Det är mer än en persons blod.
–De felstavade "akt".
Jag kan torka bort det.
Stavfelet visar
att det var dumma tonåringar.
–Jag går och börjar packa.
–Nej, vi måste veta vad vi flyr från.
En deckargåta!
Vi kan vara tre Nancy Drew som...
Jag hatar deckargåtor.
Hellre ett bra strigoiangrepp nu.
Jag vet vad de blodsugarna vill ha.
Jag lyder vår älskade drottnings råd
och vänder på utvecklingen.
Jesse och Ray är brickor.
Mia är hjärnan bakom.
Vi kände inte Mini–Mia när vi stack.
Ms Karp är den vi ska fokusera på.
Jag har fått nog av att gömma mig.
Det är omöjligt och inte effektivt.
Och jag kan få folk
att tro på min version.
Natalie vet om mina krafter.
Jag orkade inte dölja det.
–Ska du använda tvång på Mia?
–Vad är det för roligt med det?
–Tvång på alla andra utom Mia.
–Men tvång i så stor skala...
Magi ska användas mer
än bara i klassrummen.
Citerar du Christian nu?
Ja, jag var där.
Det miffots gift i din hjärna
gör mig spyfärdig.
Jag är den vilda
och du den försiktiga.
Du har tagit för många slag för mig.
Det är din tur att få gråta lite.
Det är min tur att kicka lite röv.
–Smyg dig inte på väktare så där!
–Du menar novis.
Är Lissa okej?
Drottning Tatiana fick inte dra upp
familjen. Jag måste prata med Lissa.
Jag oroar mig.
Lissa och jag har ett band.
Ett band?
Chris, håll dig borta från henne.
Hon hade sin lilla flört med den
mörka sidan och hon är klar.
Lissa gillade Hot Topic också
och sen blev hon tolv.
Jag var bara orolig.
Gränsen mellan orolig
och stalker är hårfin.
Christian, stick. Lissa vill det.
–Jag tänkte att vi kunde träna här.
–Jag vet att du har hört rykten...
Allt skoltjafs stannar där.
Det här är liv och död.
Silvret. Var inte rädd för det.
Förutom solen är pålen
din enda vän mot strigoierna.
Men du måste besegra
och döda monstret.
–Det gäller att döda strigoier, va?
–De flesta av dem har varit moroier.
Vissa gjorde sig till strigoier
genom att döda under matningen.
Om du ska hugga, hugg.
Kan du döda en som du har känt?
–Om det gällde dem eller oss...
–Du tvekade. Tvekan kan döda dig.
Intala dig
att de inte är dem du kände.
Bra. Jättebra.
Jag ska inte förminska ditt problem.
Drottningen gick över en gräns.
Men dhampiren måste buga.
Moroierna kommer först.
Inte alltid. Min far var moroi.
Han besökte Ryssland en gång om året.
Han slog min mor. När jag blev
gammal nog så slog jag honom.
Han slutade besöka oss.
–Hur gammal var du då?
–Tio.
Akademin har varit mina föräldrar.
Din mor är en av de mest fruktade
och respekterade dhampirväktarna.
–Du har läst hennes telegram.
–Vet du vad det stod?
"Glad att du lever. Det du gjorde
var oförlåtligt. Mamma."
–Vad vet du om din moroi–far?
–Han hade mörka ögon och fint hår.
När jag ska döda strigoier
måste jag klippa av allt, va?
–Förlåt, det lät jätteflickigt.
–Du kan sätta upp det.
Måste inte dhampirer visa
sina moljniamärken?
Klipp aldrig av dig håret.
Sätt upp det.
Man måste beundra vår drottning.
Hon är elegant och värdig–
–och hon känner igen slödder.
Och mitt goda humör är borta.
"Akt" stavas inte med C–K.
–Hej!
–Var är Lissa?
Mia och Aaron ska på studiebesöket
på hemoglobinfabriken, så vi kan...
–Låtsas prata med mig.
–Jag pratar ju med dig.
Om ni gjorde det förstår jag att Rose
blev beroende och hånglade med Jesse.
Hon gjorde det inte med Jesse.
Och vi hade inte samlag.
Vi hade inga matare.
Det är ingen stor grej, Camilla.
Nej, det är ingen stor grej.
Jesse ljuger.
–Vad ska ni göra i kväll?
–Shannon och jag ska plugga.
–Bjud med mig.
–Vill du plugga med oss i kväll?
Visst.
Titta, det är drottningens hovnarr.
Drottningen behandlar mig som
en dotter, så du ska avundas mig.
Du är Mias kompis.
Vad har ni för hemligheter?
–Jag gillar att bära mammas...
–Nej, hemligheter om Mia.
–Avslöjad. Såg du hur bra jag var?
–Jag kände det.
Att använda kraften kostar.
Det kostar oss båda.
Du skakar. Jag skakar.
Som efter 18 muggar mörkrostat kaffe.
Jag fick datorn.
Jag sa ju att Mia är på...
Hej! Förlåt att jag inte
har varit kyrkan, men...
Du behöver inte låtsas mer. Du hade
din lilla flört med den mörka sidan.
–Vad snackar du om?
–Fint hyckleri om magianvändande.
Så vad då? En stulen dator. Kirova
ströp internet här för åratal sen.
En person är mer
än statusuppdateringar.
Det är foton, kvitton,
interna skolmejl.
Du får min hjärna att blöda. Men du
hade rätt om tok–Christian. Knasboll.
Ska du plugga med Camilla?
Du behöver inte tvång för att bli
populär. Du kan vara rätt charmig.
Vad är klockan? Natalie, lämna
tillbaka datorn. Vi ses, losers.
Tänk om Lissa kunde tvinga Ray
att vara trevlig. Och ta min oskuld.
Ingen har sett mig naken. Moroi,
dhampir, människa, mineralriket...
Jag vände en gång på en växt
för att jag var blyg. Förlåt mig.
Jag är inte mycket bättre. Jag är
kär i Dimitri som är gammal nog...
Inte att vara min pappa.
En farbror. En störigt sexig farbror.
André? Vad fan är det här?
Milde himmel. Den André?
Det är Lissas bror, va?
André fick alla tjejer han ville ha.
De flesta tjejer visste
att han inte ville binda sig.
Det visste inte den här tjejen.
Mia är inte bara arg på Lissa.
Hon hatar hela Dragomirätten.
Hon är redo
att ta allt till en helt ny nivå.
Okej. Ta tillbaka den till Mias rum.
Vad förskaffar mig den äran?
Kan vi prata, Oscar?
Bra att vår prinsessa lär sig
att anfall är bästa försvar.
Jag är helt med på
att sätta Mia på plats.
Men Operation Hjärntvätt
gör Lissa till nåt hon inte är.
Hon ser det inte. Jag ser det.
Jag känner Lissas känslor
mer än hon själv.
Jag måste vara beredd.
Jag kan inte invänta nästa mentala
flashback. Man är väl en "pålare".
Fattar ni? Slåss med pålar?
Anfall är alltid bästa försvar.
Jag visste att du skulle bli bättre.
Du har en gud som lärare.
Du lär vara bra på
två killar samtidigt...
Angående Jesse och Ray...
Nej, inte det.
I omklädningsrummet var det skumt.
De hade bandage på handlederna.
Täckta handleder?
Är det en ny moroigrej?
Kolla Mia.
–Hon sticker.
–Låt henne. Kirova är viktigare.
Jag bryter mig in i Kirovas rum
när huggtandsgänget sover.
De har en akt som kan vara nyckeln
till min dåtid, nutid och framtid,
Inte mer? Låter fräckt.
45 minuters tystnad.
Personbästa för Rose Hathaway.
–Vad vet du om ms Karp?
–Karp? Hon slutade innan jag kom hit.
Kirova, Victor, du.
Jag frågar om Karp och blickar
vänds bort och samtalsämnet byts.
Nog. Din träning på sistone
har varit ganska...okej.
–Okej? Inte mer?
–Vad ska jag säga?
Att du lär dig blixtsnabbt?
Att du gör klassiska slag unika?
–Ja, säg allt det.
–Hej då, Rose.
–Vad gjorde jag för fel?
–Stridsropet var din första miss.
Jag gillar ditt skratt. I singularis.
Det är första gången jag hör det.
–Även utan skrik hade du stoppat mig.
–Antagligen. Men fint initiativ.
Gör fler överraskningsanfall.
Det är bra träning för båda.
Jaha... Har du några andra knep
som du vill visa mig?
DAG 1
Jag ger det och de tar det, men när
det kommer tillbaka är det ändrat.
DAG 5
De ska ta mig. Men de vill ha nåt
som jag inte kan ge dem.
Vi som har namnlösa krafter
har gränser för vad vi kan klara.
Jag skulle ha följt med Vasilisa.
Jag är så ensam.
Mörkrets klarhet kallar.
Det måste sluta. Skakningarna,
klådan, mardrömmarna. Bort bara.
DAG 6 – BARA TILLGÄNGLIG
FÖR SÄKERHETSCENTRET
Lissa! Skolans kung och drottning
är återförenade. Som det ska vara.
–Lissa! Vi är ämnade för varandra.
–Låt mig sköta det här.
Se vad du fick mig att göra.
Precis som mina jäkla föräldrar!
Jag har en ny familj nu.
Strigoibröder och –systrar, anfall!
–Rose, vad händer?
–Håll dig nära, som vi övade.
Okej, det ser inte bra ut.
Men vi klarar det som alltid.
Dimitri?
–Åh, Rose. Du oroar dig för mycket.
–Lissa...nej.
Vad har man vänner till?
Rose, är du där?
Kände du den?
Vilken skum dröm.
Ja... Ja, Liss, skum dröm.
Våga inte tycka synd om mig.
Tyck synd om henne – prinsessan.
Jag ljög. Lissa tycker inte att du är
en läbbig stalker. Hon gillar dig.
–Men varför sa du...?
–Jag tycker du är en läbbig stalker.
Men jag gillar hur Lissa känner
när hon är med dig.
Än sen? Se på henne.
Hon är tillbaka på toppen.
Hon är inte glad. Hon är inte sig
själv, den hon vill vara. Jag vet.
Skuggkyssta Anna gjorde sitt bästa–
–men vissa dagar sipprade
Satans mörker in i S:t Vladimir–
–och försvagade hans hälsa
och hjärna.
Det får inte bli Lissa.
Du är spöket här.
Du måste veta var de har böcker
och skriftrullar. Jag måste veta...
Du sabbade det första bra som hänt
mig på länge och jag ska hjälpa dig?
Prinsessfest i kungafritidsrummet.
Där är ju min blodkärring.
Varför dröjde du så?
–Kul att ni kan skoja om det.
–Mycket har hänt.
–Vi måste sätta oss ner och prata.
–Sluta vara så seriös. Det är fest.
–Hej, Natalie.
–Hej.
–Grym fest, va?
–Kolla nu.
–Kan du säga "fatölsmagi"?
–Wow, Lissa. Du klarar alla.
Så klart, jag är prinsessan.
Men att göra alla är fel, va?
Eld, luft. Eld, luft.
Rose, vart ska du?
Går du utan att säga hej då?
–Jag måste sova av mig dig.
–Gör bandet dig lika peppad som mig?
–Du bränner ut oss med magi.
–Det funkar nu.
Veckor har gått och Mia är rökt.
Inga hot, inga lappar, inga rävar.
Du är sur för att jag
och inte du neutraliserade hotet.
Du neutraliserade ett hot.
Inte Hotet.
Vill du gå på dagjämningsbalen
med Aaron?
–Han är...snygg.
–Och otroligt tråkig.
–Du tycker att alla är tråkiga.
–Christian är inte det.
"Lilla flört med den mörka sidan"...
Det lät som en av dina repliker.
Du kan ta Christian.
Ni är vildar, bägge två.
Du tror att det handlar om skolan,
men det handlar om nåt mer.
Vad tänker du på? Du vill inte
operera näsan i Montana!
Förlåt. När ni två lämnade festen...
Alla glodde på mig, så jag gick.
Och på vägen till sovsalen började
nån eller snarare nåt skugga mig.
Jag är nog bara paranoid.
Det är inte paranoia.
–Det är en psi–hund.
–Vad är en psi–hund?
–Vad gör min ryggsäck där?
–Lissa, nej.
Oscar!
–Lissa, bara...
–Nej, Rose!
Skuggkyssta Rose. Du är bunden
till Lissa. Du måste hjälpa henne.
Ju mer Lissa använder sina krafter,
desto värre blir det.
Och farligare. De skulle ta mig.
De kommer och tar henne.
Vad? Är det strigoierna?
Det handlar inte om strigoier.
Inte allt man bör frukta rör sig
utanför S:t Vladimirs grindar.
Du behöver inte förstå det.
Se på mig.
–Nej, inte tvång, snälla.
–Jag tar inte dina minnen.
Jag gömmer dem bara ett tag.
Lissas liv är i fara. Du måste bara
veta att du ska ta henne från skolan.
Glöm allt jag har sagt
tills det är dags att inte glömma.
Det var hälften förträngning
och hälften tvång.
När ni frågade varför vi stack mindes
jag inte. Vi var tvungna att sticka.
Skandalöst!
Rektor Kirova menar att det var
modigt av dig att träda fram, Rose.
–Lissa behöver hjälp.
–Kan hon väcka de döda till liv?
Död är död.
Men från precis innan döden...
Inte sen S:t Vladimir.
Och han valde heller aldrig en magi.
Vi kan inte bevisa det du säger.
Där var inga kameror. Tvång görs
bara i specialmiljöer av experter.
Lissa gjorde det på er
i ert eget tjänsterum.
–Varför relegerade ni mig inte bara?
–Det är skandalöst.
Sluta! Ms Sonya Karp. Jag vill se
dag 6. Jag har haft en jobbig natt.
Tvinga mig inte att krypa i ett rör
och sänka ner mig själv i en vajer.
Vi har inte rätt att tiga för Rose
så länge som vi har gjort det.
Okej, okej. Ta med henne ner.
Visa henne allt.
Visa oss Karp dag 6, tack.
Jag visste att det var det du sökte.
Efter er flykt bröt ms Karp samman.
–Kunde läkarna hjälpa henne?
–Hon hjälpte sig själv.
Karp var inte som de andra. Hon blev
inte strigoi för makt och odödlighet.
Hon ville bli av med smärtan.
Ingen gillar att prata om det–
–men det mest effektiva sättet
för de som inte har valt–
–att bli kvitt sin särskilda ångest
är att ta ett liv och bli strigoi.
Strigoier har en inre klarhet.
Inga känslor.
Ingen oro. Ingen svaghet.
Hon kom undan.
Vi vet inte var hon är nu.
Roza, lugna ner dig.
Jag ska skydda dig.
Det är inte Karp, det är Lissa.
Hon är skitsur.
–Skärsår på mina armar? Sa hon det?
–Utan att använda rakblad.
Jag har inte valt en magi,
men det är en värdelös förmåga.
Tillåt mig lugna er.
Rose är en kär vän,
men hon berättar gärna skrönor.
Kirova låter sig tvingas
även efter min tvångspredikan.
Ända sen olyckan
har mitt liv gått på autopilot.
Karp ville nog bara hjälpa mig
klura ut allt, men vem har jag nu?
En annan kan hjälpa dig. Han på
flaggan, uniformerna och statyn.
S:t Vladimir?
Okej, jag fixar det.
Är det här losers hänger? Böcker
om S:t Vladimir – nu. Jag begär det.
–Gud, vad du är jobbig.
–Det kan hjälpa Lissa, va?
Hur får man definitionen
på "skuggkyssare"?
Vladimir bemästrade en ovanlig magi
och den hade ett namn: Ande.
Lissa har hatat sig själv
för att hon inte kan välja en magi.
Om hon bara visste. Det gör Lissa
mer unik och värdefull än jag trodde.
Jag borde vara glad
att ingen försöker döda Lissa–
–men det gör allt vidrigare.
Vad vill de Lissa? Varför döda
hennes katt och sätta upp kameror?
Rektor Kirova är grym nog.
Och Mia filmar sina spratt.
Båda är för uppenbara.
Så uppenbara att de inte är det.
Jag såg dem tillsammans.
Min favoritkonspirationsteori är
att nån försöker göra Lissa galen.
Drottning Tatiana gillar henne inte.
Alla tre häxor kan samarbeta.
Bra tänkt. Behåll den tanken.
"Efter magi och smärta syntes
Vladimirs lidelser på hans hud."
Lissa är alltså inget miffo.
Det visar att hon kan rehabiliteras.
Gör Lissa sånt på sig själv?
Skärsår och ärr och...?
Ja. Hon hade behövt ditt stöd.
Lissa har inte varit sig själv.
Hon sa åt mig att sticka.
En kvinna som lever på blod och magi
kommer att ha humörsvängningar.
Det är aldrig tjejens fel,
inte ens när det är tjejens fel.
Om du inte var så psykotisk
hade du varit kul att hänga med.
Du med, äcklo.
–Hej då.
–Vi ses.
–Vad gjorde du med Rose? Ni knullade.
–Knullade? Vi läste.
Vi upptäckte magin Ande. Du har den.
Ms Karp och S:t Vladimir hade den.
Han brukade också skära sig.
Sluta, Lissa. Vi försöker hjälpa dig.
Om du inte har familj
behöver du så många vänner...
Jag behöver inte vänner,
familj eller djur eller...
Jag hatar dig!
Din lögnhals.
–Lissa, lyssna.
–Nej. Du har sabbat mitt liv.
–Äh, bit mig.
–Önsketänkande, blodhora.
Vi kan lära oss
hur S:t Vladimir använde Ande.
–Dödade du min katt?
–Oscar och jag började bli sams.
Ms Karp gjorde sig till strigoi.
Inte för att bli ond–
–utan för att bli kvitt klådan,
skakningarna och...
Vill du ha en sjuk framtid som Karps
eller en episk som Vladimirs?
Sluta prata om dåtid och framtid.
Jag tänker bara på nutid. Här och nu.
Jag är prinsessan Vasilisa,
den sista i Dragomirätten.
–Ser de att jag är svag anfaller de.
–Det handlar bara om dig.
Äntligen vaknar du. Prinsessan
har avverkat matare hela morgonen.
–Hur mår du?
–Vet inte. Jag vågar inte ens titta.
–Jag kan röra det. Bra tecken, va?
–Jag vet inte hur jag ska säga det.
–Du är inte skadad.
–Jag hörde smällen och såg benet.
Förlåt att jag stör.
–Här.
–Tack.
–Jag såg Aaron gå förbi.
–Jag gjorde *** med honom.
När jag såg ditt ben
fick jag ur mig allt. Allt.
Tack för det, förresten.
Jag är så glad att ni båda lever
och inte är ovänner.
Anden överraskade oss. Tills
de rumänska rådgivarna kommer–
–isolerar vi er båda i en bunker
långt från allt som händer.
Inga lektioner. Och ni ska heller
inte på dagjämningsbalen i kväll.
–Prat.
–Ni måste komma.
Jag tror faktiskt
att jag gör som rektorn säger.
Och vi glömmer det viktigaste.
Vi har inget att ta på oss.
Vädergudarna är med oss.
I dag är det molnigt.
Och jag har planerat
en liten shoppingtur.
Jag behöver din hjälp och när har
inte shopping gjort dig glad, Lissa?
Var är Rose?
Vad var det där om?
Nåt som Dimitri och jag gör
för att hålla varandra alerta.
–Hur länge har du varit kär i honom?
–Jag vet inte vad du pratar om.
–Får jag en silverpåle?
–Nej.
Men kom ihåg, i dag är du inte
bara Lissas vän. – Spiridon!
Ingen strigoi skulle anfalla
på allmän plats i fullt dagsljus.
Men om Dimitri inte ger dig en påle
så får du ta en sån här rackare.
Dess bländande UV–blixt
ger dig lite tid.
Äntligen en som tycker
att jag är värd ett vapen.
Min superkraft visade sig vara
min kryptonit.
Ers höghet drar till
med en populärkulturreferens.
Jag förväxlade makt med popularitet.
Har du nånsin undrat
hur det är att vara så där?
–Det är inte vårt öde.
–Öde? Jag hatar det ordet.
Allt med "kungligt ansvar" och
"moroier först" – det är så skruvat.
Det är inte skruvat.
Jag är din dhampir, du min moroi.
Vissa dar är vi tonåringar,
andra dar skyddar jag dig–
–mot ett urgammalt släkte med
rovvampyrer. Och det är livet.
–Tills nån hittar på ett bättre ord.
–Nån är spänd. Massage?
Jag är hemskt ledsen. Okej?
– Stick.
Ms Karp förstår jag,
men Mia och min bror? Knappast.
André var generös, rolig
och fantastisk.
Men han kunde vara en player.
Spela inte att du inte fattar,
för jag kan känna dig.
Jag hatar att jag inte kan ljuga.
Tror du Mini–Mia ligger bakom allt?
Nej, men jag tror
att vi får veta det i kväll.
I morgon blir du isolerad, så balen
är sista chansen för nån att ta dig.
Vi har viktigare saker att göra.
Hitta en klänning åt dig.
–Jag kan ta av min förmögenhet.
–Det kan jag inte ta emot.
–Den klänningen skapades du för.
–Vi har viktigare saker att göra...
Den är min.
–Det där är ditt halsband.
–Det är det.
–Det är inte ditt halsband.
–Absolut inte.
–Har du tagit min läppglans?
–Din likblek–läppglans? Aldrig.
Natalie, du är jättefin.
Rose, det här är till dig
från min far.
–Mitt halsband.
–Pappa såg dig se på det.
För allt du har gjort för prinsessan
och min Natalie. Tur att de har dig.
–Hur ser det ut?
–Jättesnyggt.
DET HÄR ÄR ER SISTA BAL
Okej, tjejer.
Jag vet inte vad som händer i kväll.
Jag minns inte vilka som älskar
och vilka som hatar oss.
Men vi ska äga den här balen.
Vi gör denna kväll till vår kärring.
–Kass reaktion från din kille.
–Han är inte min kille.
Men på Dimitri–skalan var det
en jättereaktion. Enorm. Gigantisk.
–Definitivt o–liten.
–Christian Ozera.
På skolbal? Efter den här veckan
trodde jag inget skulle förvåna mig.
–Förlåt för kyssen häromdan.
–Men den just nu då?
–Rose...
–Hej. Hur är det?
–Rose, du ser....
–Nej, du får inte glo på henne.
Jag tog på mig att prata med
de här kungliga vidriga plågorna.
Har ni inget att säga?
–Förlåt oss.
–Vi gjorde inte det som vi sa.
Så det som inte hände hände aldrig?
Mia lät oss ha sex med henne om
vi lydde. Jag skrev på kyrkväggen.
Vad gillade du skärmsläckaren?
Vi la ner mycket jobb på den.
Och den blodiga bara blev så.
Vi knullade i prinsessans rum–
–och det ballade ur.
Det kallas blodsprut.
Ny moroifluga. När man har sex
biter man av handleden och sprutar.
Sluta. Jag sover på den soffan.
Okej. Katten då?
–Vi trodde att det var en räv.
–Att skada djur är vidrigt.
–Sa den läbbiga blodsprutaren.
–Snälla Rose, nita mig inte.
Gå och dansa med Natalie.
Gå. Nu.
Åh, Jesse...!
–Vem är kingen?
–Du är kingen.
Jag avslöjar vad som hände
och får ändå bara kinden. Aj.
–Känner du dig övervakad?
–Vi låtsas att det inte hände.
Varför var du på sjukhuset?
Gravid? ***?
–Kanske har ditt barn ***.
–Stick, Mia.
Ni dragomirer är trista. Först André
och sen snor du Aaron från mig.
–Jag behöver inte det här.
–Jag bränner dig till aska.
–Jag förvandlar mig till vatten.
–Tillåt mig, mr Ozera.
Jag hörde att du och prinsessan
är vänner igen. Så synd.
Fin handledsbukett, sprutis.
Dina sexslavar berättade allt.
Aaron anade inte hur galen du är.
Du dödade säkert Lissas katt.
Oscar? Jag gav honom godis.
Jag hade aldrig gjort illa en kisse.
Herregud, stackars liten.
Jag trodde att du var en skurk–
–när du är en osäker liten flicka
i stort behov av uppmärksamhet.
Alla såg
att jag försökte vara schysst.
Om Mia är oskyldig är ett större hot
kvar där ute. Och Lissa har stuckit.
Om hon bara hade ett hemligt ställe
som hon gick till när hon är ledsen.
–Christian!
–Du måste i säkerhet.
Bara lite till i månskenet.
Vårt månsken.
Okej, nu måste vi sticka.
Lissa!
–Prinsessan är i fara.
–Hon är inte den enda.
–Ni förstår inte.
–Jag förstår mer än du nånsin...
Jag kunde ha blivit modell.
En man i Milano gav mig sitt kort
när jag var 16...
Dimitri? Öppna!
–Dimitri, nåt har hänt.
–Rose? Vad är fel?
Vad är rätt?
Nä, dra mig baklänges.
–Vad är du ute efter, Rose?
–Lite av det där.
Det här är vansinne.
–Vad gör vi?
–Allt.
Jag älskar din klänning.
Vi bränner den.
Kärleksförtrollningar, hypnotiska
och farliga på smycken.
Glöm det. Lissa har kidnappats.
Ingen har kommit in eller ut.
De är kvar på skolans mark.
–Har Kirova gett lov till det här?
–Hellre be om ursäkt först.
Och jag stack en lugnande spruta
i hennes röv.
Låt mig få koncentrera mig.
– Du skojar...!
–Vad är det?
–Ingenting. Vänta lite.
Kolla ögonbindeln.
Inget tvång i kväll.
Jag ser inget genom ögonbindeln, men
känner ingen rösten. Han väktaren...
Åh nej...
Skurken är Victor Dashkov.
Välkommen, Vasilisa. Hur var balen?
Det är nu officiellt morgondag.
Vi har mycket att prata om.
Förlåt att jag inte ser dig i ögonen.
–Varför gör du det här?
–Jag behöver dig för att hela mig.
Att testa dig med djuren
var ett misstag.
Men jordmagin på cementen
och krossandet av Roses fotled–
–var ytterst klargörande.
Du glömmer att mitt band med Rose
i stort sett är en telepatisk GPS.
Men halsbandet jag gav Rose är dränkt
i en svindyr kärleksförtrollning.
Hon är lite för upptagen
för att kunna hjälpa dig nu.
Victor vill att hon helar honom.
Du var min familjs bästa vän.
Varför frågade du mig inte bara?
Så rörande.
Verkligen, kära du.
Men en kronisk sjukdom som min
Sandovskys måste ständigt helas.
–Sen är det andra problemet.
–Den fysiska utmattningen av mig.
Ja. Andemagiker tar sin kraft
från sitt eget väsen.
För att hela en annan måste man ge
av sig själv och det kan bli ens död.
–Ska jag offra mitt liv för ditt?
–I stort sett.
Men förstår du, kära du...
Jag är mycket viktigare än du.
Moroierna behöver en stark ledare.
Men min sjukdom betyder–
–att jag inte kan inta
min rättmätiga plats på tronen.
Men du ska inte bry ditt söta
lilla huvud med kungliga intriger.
Anden i mitt söta lilla huvud
kommer inte att hela dig.
–Ta in Kenneth.
–Känner du en Kenneth?
Ditt tvång biter inte på Kenneth. Han
är blind, men en duktig luftmagiker.
–Ska vi börja? Hela mig.
–Dra åt helvete.
Din tur, Kenneth.
–Rose?
–De torterar henne!
Hela mig!
Lissa, hela mig.
Tänka sig.
Det här fungerade faktiskt.
Ta med flickan upp.
Rose, stanna här. Det är
för farligt. Du är bara i vägen.
Minns du när jag sa "stanna i bilen"
och du inte lydde?
Jag förstår absolut. Lycka till.
Ska du stanna? Vad menade Dimitri
med "när jag sa stanna i bilen"?
Han pratade om en annan flicka
i en annan tid. Hon var novis.
Jag är väktare. Kom, eldmagiker.
Jag behöver en ledarhund.
Led mig, prinsessan är där uppe.
Inte den här vägen.
–Rose!
–Fortsätt, det är där framme.
–Spiridon, ta hit flickan.
–Vi är klara nu.
Jag tror att du kan flyga.
Du får gärna inflika lite eldmagi.
Kanske en eldring runt handtaget.
–Jag har bara gjort det i skolan.
–Glöm det, hon är borta.
Sluta försök rädda dig själv, Liss.
Psi–hundar.
Dyra att föda upp, svåra att träna–
–men psi–hundars briljans
går inte att förneka.
De följer och styr prinsessan,
men anfaller först på min signal.
–Du kan väl hantera det där?
–De säger att Dimitri är en gud.
Men jag är ateist.
En ateist med en stor pistol.
Är det allt? Seriöst?
Jag har väntat på det här.
Vet du hur det är att kallas
den näst bäste väktaren?
Nej.
Är du okej?
–Såg du vad Victor gjorde?
–Det aset.
Om ingen av er kan flyga helikopter
så kanske vi ska sätta fart.
Rose, lämna prinsessan. Jag vill inte
skjuta henne när jag skjuter dig.
–Han skjuter inte mig.
–Jag är din väktare!
Du är värre än en strigoi.
Det bästa med psi–hundarna är
att de är fantastiska på att spåra–
–men ännu bättre på att döda.
– Anfall!
Det var grym eldmagi.
Jag måste rädda honom, men kan inte.
Victor tog all min energi.
Ladda dig, prinsessan.
Det blev en kväll
som S:t Vladimirs aldrig glömmer.
Extra väktare bevakar skolan.
Inget kommer in.
Victor Dashkov hålls i en cell
där nere–
–tills han förs till fängelset
i väntan på rättegång.
Natalie avgudade sin far
och måste vara förkrossad.
De andra i Dashkoätten tar henne
ur skolan. Det blir bäst så.
Jo, Rose...
Det här kom till dig.
Dimitri, en sista sak...
Tidsluckan efter att Rose
stormade ut ur mitt rum...
Det förklaras i den andra akten.
Roses halsband var förtrollat.
Förtrollningen fick Rose och mig
att angripa varandra.
Jag tog bort halsbandet
innan kritiskt våld kunde uppstå.
Om det som hände förut...
Jag säger aldrig "nä, dra mig
baklänges" om jag inte är full.
Det var inte roligt. Det var hemskt.
Är hemskt det första adjektivet
som slår dig?
Skoja inte om det. Det vore en sak
om jag var 36 och du 28.
–Eller om jag var 28 och du 20.
–Mycket matte av en ointresserad.
–Ditt liv är läxor och fester.
–Hur kan du säga så?
Och så ska det vara.
Jag är inte intresserad av dig så.
–Det var en förtrollning. Glöm det.
–Okej.
Rose, är du kvar?
Jag vet inte vad jag tycker om det.
–Men Victor vill prata med dig.
–Glöm det.
–Han sa att du är "skuggkysst".
–Hon går inte. Punkt ***.
Säg inte åt mig vad jag ska göra.
Du ser pigg ut, Vic. Det är ironiskt.
Då får du ruttna längre i fängelset.
Missförstå mig rätt nu, Rose,
men jag borde nog ha dödat dig.
Det döljer sig en komplimang där.
Jag betalade dyrt för förtrollningen,
men den funkade inte som jag ville.
Den fick en man som struntar i mig
att bränna min klänning.
Du är så tuff och helt unik,
men du är ändå en tjej.
Efter allt det här vill du veta
om Dimitri verkligen gillar dig.
Så stark är inte förtrollningen.
Viss kärlek och attraktion
måste redan vara etablerad.
Nöjd?
–Skuggkysst?
–Jag är skyldig dig en förklaring.
Jag började inte spåra Vasilisa med
en korp. Jag spanade långt innan.
Jag har sett olycksrapporten.
Ingen av er borde ha överlevt.
Olyckan var det
som väckte hennes Ande.
Att se dig död frigjorde den.
Du helades och ni knöt ert band.
Rose, du har kyssts av skuggor.
Du gick över in till döden,
till den andra sidan, och återvände.
Tror du inte
att det lämnar ett märke på själen?
Därför är du inte rädd för att visa
dina känslor, din passion, din ilska.
Det är det som gör dig enastående.
Men det är ironiskt med tanke på...
Med tanke på vad?
Med tanke på att jag måste döda dig.
–Gjorde du din dotter till strigoi?
–För att komma förbi väktarna.
Jag gör allt för min pappa.
All träning till trots
så ska jag utplåna dig.
Natalie var inte alls så oskyldig.
Hon gav mig all information
om dig, Dimitri och Vasilisa.
Katten var min idé.
Pappa ville döda en räv till.
Far, titta.
Rose går i baklås inför en strigoi.
Men för att bli strigoi
måste man väl...?
Ja. Ray blev min första.
Att döda honom var roligare
än att han tog min oskuld.
Det var mycket blodigare.
För tidigt?
Är du inte rädd att din strigoidotter
inte kan motstå dina moroikärl?
Var inte löjlig.
Jag väntar där ute, Natalie.
Gör *** på henne.
Du anar inte hur high school var för
en loser som jag. Jag var jämt rädd.
Så svag, så tragisk, så lam.
Nu är min syn perfekt, min hud
är ren och jag är klar i skallen.
Jag är död, men jag har aldrig
känt mig så levande.
Vad kul för dig då. Omelett!
Rose.
Jag kanske inte dödar dig.
Jag kanske gör dig till det jag är.
Då kan vi vara vänner i evighet.
Bästa vänner för evigt!
Vem går i baklås nu?
Roza...Roza...min Roza.
Lissa, se här.
–Han bär en annan färg än svart
–Små steg.
Det är så mycket att läsa här.
Vladimir och Anna drunknade nästan,
men han räddade dem från att dö.
"Det tog många år för Vladimir
att bemästra sin Andes kraft."
"Trots sina lidanden övervägde
han aldrig att bli strigoi"–
–"för hans skuggkyssta väktare Anna
stod alltid vid hans sida."
Likheter. Skumt.
–Skumt räcker inte...
–...för att beskriva oss.
–Måste jag?
–Det är dags.
Gud, inte hon. Inte nu.
Återigen verkar denna groteska
malström av oanständighet–
–härröra från en kunglig individ.
Var är Vasilisa...
Tack, ers majestät,
för att jag får rensa luften.
Jag har äntligen valt en magi
och den kallas Ande.
Det kan ta år att lära sig den,
men många kloka gubbar hjälper mig.
Det var ingen hägring på dansgolvet.
Min pojkvän är Christian Ozera–
–och hans föräldrar var strigoier.
Kom över det – som han gjorde.
–Jag är inte säker på...
–Inte nu, kära du.
Blod. Blod är det som förenar oss.
Blod är näring.
Blod är släktskap.
Blod är smärta.
Och blod är död.
Genom en strigois huggtänder–
–eller ett rattfyllo
på fel sida av vägen.
Blod är så mycket och ibland
blir det så tokigt och förvirrande–
–att ens bästa vän måste lugna en.
Allt är livet, tills de hittar
på ett bättre ord för det.
Tyvärr kan ni inte alla ha
en Rose Hathaway.
Jag är glad att hon är min.
Men har ni inte en själsfrände–
–förtjänar ni åtminstone vänlighet
och värdighet–
–och nåt mer originellt än skvaller,
snobberi, glåpord och mobbning.
Låt oss bevisa
att moroiblodet är värt att skydda.
Vad säger ni, allihop?
Inget mer ont blod.
Så det där är Natalie?
Den ser nygjord ut.
Förlåt, jag var tvungen.
Förlåt. Jag tvekade.
Du är så modig, stark och tapper.
Du får tyvärr många fler chanser
att döda strigoier.
Du ljög om dina känslor för mig.
Ja, det gjorde jag.
Varför gjorde du det?
Det är mer än min ålder
och min ställning på akademin.
Vår trohet är gentemot moroierna.
Om jag lät mig själv älska–
–så hade jag inte kastat mig
framför prinsessan.
Jag hade kastat mig framför dig.
Det är lustigt.
Dina skäl till att inte älska mig
får mig bara att älska dig mer.
Jag vill att du kysser mig
utan att en förtrollning tvingar dig.
–Det är ingen bra idé.
–Snälla.
Alla andra är på banketten.
Bara...en sista kyss.
Är ni inte roade?!
Jag heter Rose Hathaway
och är ingen normal tonårstjej.
Men finns det såna?
Alla liv har regler, seder,
vänner och fiender–
–stor fasa
och otrolig lycka, men...
Se dig för, fågel.
Skojar du? Det är du, va?
Kom...min skuggkyssta själsfrände.
Detsamma, kompis!
Snart.
Text: Thomas Jansson
Scandinavian Text Service 2014
Ansvarig utgivare:
Pia Grünler